|
|
 | | | DECEMBER 2018 | | LÖNSAMHET OCH INSPIRATION | | | | | | Olika perspektiv på likviditet i jord- och skogsbruk | | | | – Den varma och torra sommaren handlade mycket om skogsbränder, att få foder och vatten att räcka men också om hur mycket den egentligen kommer att kosta det svenska lantbruket säger Per Hansson, verksamhetsledare, Kompetenscentrum Företagsledning, SLU.
Beräkningar pekar på 10 - 15 miljarder kronor för lantbruket som helhet. Därutöver kommer kostnader i skogsbruket för omplanteringar, insektsangrepp och bränder. En stor del av detta handlar om uteblivna intäkter och ökade kostnader som ska tas i det enskilda företaget. Så hur klarar man då likviditeten?
Det räcker inte att ha god soliditet eller vara förmögen för att driva företag man måste vara likvid också för att klara av att betala sina utgifter även på kort sikt. Historien är full av företag som inte klarat av likviditeten och trots stora tillgångar tvingats till stora förändringar och till och med konkurs. ”Var likvid” påstås till och med ha varit en historisk bank- och industrimans inofficiella valspråk. Historiskt har det också visat sig att likviditet har stor betydelse för att kunna ta vara möjligheter som uppenbarar sig. Det gäller inte minst inom jord- och skogsbruk.
Planeringen för likviditeten i skogsföretag börjar redan när skogen förvärvas. Sättet att förvärva påverkar utrymmet för skogsavdrag. Vid köp är det baserat på köpeskillingen, är det gåva så får man det utrymme som finns kvar senaste förvärv. Detta påverkar i sin tur hur man kan hantera skogsintäkten efter en avverkning.
Nästa situation kan vara när man planerar eller redan gjort en avverkning. Skattesystemet innehåller flera olika möjligheter att skjuta på skatten om det uppstår ett positivt netto. Kombinationer av skogsavdrag, avsättning till framtida skogsvårdsåtgärder, skogskonto, positiv räntefördelning, periodiseringsfonder och expansionsmedel kan göra att likviditeten vårdas och att man behåller pengarna i företaget i större eller mindre grad.
Allt detta kräver planering. Har man inte själv kunskapen om företagets skattemässiga situation och möjligheterna att reglera resultat och likviditet, är det en god investering att göra en riktig genomgång med sin rådgivare. God överblick ökar också möjligheterna att planera sina skogsuttag och i bästa fall nyttja konjunkturen.
På lantbrukssidan är möjligheterna till resultatreglering, mer begränsade. Men rätt hanterat finns det ändå stora möjligheter att med olika kombinationer av avskrivningar, periodiseringsfonder och expansionsmedel, hantera sin likviditet. Viktigast av allt är att det finns ett resultat att hantera. Så frågan om att ha rätt likviditet handlar mycket om resultat och vinst i verksamheten. Men det handlar också om risk eller rättare sagt, vilka risker man har i företaget och som kan komma att påverka resultatet och likviditeten. Sommarens torka har blottat bristen i beredskap för både svängningar i pris och skörd. Man kan fråga sig hur stor buffert som behövs för att hantera olika typer av svängningar. I år var det vädret. Nästa gång kan det vara kostnaderna för det lånade kapitalet. Lek med tanken att det finns en buffertlikviditet motsvarande 30% av omsättningen i företaget. Hur ser det ut idag? Hur snabbt skulle man kunna nå dit med dagens resultat? Vilken resultatnivå krävs för att nå dit på 5 år?
Även här kan man säga att god planering och kunskap om vilka möjligheter man har, ger en beredskap för att hantera de hot och möjligheter som företaget utsätts för. Likviditeten är tryggheten men också det som kan göra skillnad när möjligheter uppenbarar sig. Genom god kontakt med banken ökar möjligheterna att snabbt kunna hantera både möjligheter och svårigheter. Men grunden för detta är ett större fokus på vinst och lönsamhet. På SLU och Kompetenscentrum Företagsledning jobbar vi för att få ut kunskap om detta.
| | | | | | | | | KOMMENTAR
PER HANSSON
VERKSAMHETSLEDARE KOMPETENSCENTRUM FÖRETAGSLEDNING, SLU | | | | | | | | |
|
|
|
|
|