Kontaktinformation
Torun Wallgren,forskare
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, avdelningen för miljö, omsorg och djurhälsa
torun.wallgren@slu.se, +46 511 672 19
Ur SLU:s kunskapsbank
Så föder svenska producenter upp grisar med knorr
Senast ändrad: 30 maj 2017
Trots att rutinmässig svanskupering är förbjuden inom EU kuperas ungefär 90 % av alla grisar för att minska risken för svansbitning. I Sverige kuperas dock inga grissvansar och för att visa på alternativ har vi intervjuat 60 grisproducenter om deras erfarenheter av svansbitning och hur problemet kan motverkas.
Alla producenter gav strömedel, i de flesta fall bestående av halm. Halmgivan var 29 g per gris och dag (variation 8-85 g) för tillväxtgrisar (ca 10–30 kg) och 50 g (9-225 g) för slaktgrisar (storgrisar ca 30-120 kg). Trots en begränsad halmgiva var förekomsten av svansbitning låg, med i genomsnitt 1,6% drabbade grisar per omgång. Högre halmgivor var kopplat till mindre svansbitning. Halmstrånas medellängd var 6,3 cm (variation 1-10 cm) hos tillväxtgrisar och 8,2 cm (1-20 cm) för storgrisar.
Forskningsnyhet från SLU,
publicerad maj 2017
När en producent upptäckt svansbitning var den vanligaste behandlingen att ge mer halm. Detta visar på medvetenhet kring orsakerna till problemet, då svansbitning är relaterat till ett ouppfyllt beteendebehov.
Sammanfattningsvis visar studien att producenter anser att halm fungerar väl mot svansbitning och att det dessutom fungerar bra i dagens utgödslingssystem.
Projektet är en del av FareWellDock som finansieras av The European Animal Health and Welfare ERA-net alternative (ANIHWA).
Länk till artikeln
https://doi.org/10.1186/s13028-016-0266-8 (Open access)
Referens
Wallgren T, Westin R, Gunnarsson S. 2016. A survey of straw use and tail biting in Swedish pig farms rearing undocked pigs. Acta Veterinaria Scandinavica, 58:84
Kontaktinformation
