Biologisk mångfald
Biologisk mångfald definieras som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem. Det handlar också om de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. SLU:s miljöanalysprogram Biologisk mångfald följer och analyserar situationen för svenska arter.
Skyddszoner för att minimera läckage från åkermark och gynna jordbrukets hållbarhet
I projektet Samzon har man tagit ett helhetsgrepp kring begreppet fältkant och arbetar med ett koncept för att maximera funktioner som både skyddar miljön och främjar ekosystemtjänster av olika slag.
Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning
Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra
Arktis mångfald landmiljö
Den snabba temperaturförändringen i Arktis ger påtagliga effekter i ekosystemen. Växter, insekter, fåglar och däggdjur får nya förutsättningar när växtsäsongen blir längre och extremväder inträffar
Fiskefria områden
Att förbjuda fiske har inte bara positiva effekter på fiskbestånden. Åtgärden kan också återställa livsmiljöer för de arter som lever i havet och ge bättre fungerande ekosystem. Forskare har
Sillgrisslor värmeböljor
Mer extrema och utdragna värmeböljor kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. Många arter av havsfåglar häckar under årets varmaste månader på väderexponerade klippor och stränder.
Rödlista 2020
Havsmiljön är utsatt för stora och snabba förändringar. I SLU Artdatabankens rödlista för 2020 finns totalt 470 arter som är starkt knutna till havsmiljön. Några av dessa är Östersjötumlare, ål,
Helcom klimatrapport
Varmare vatten och mindre is, men också färre sälar och fler abborrar. Det är några av de klimateffekter som vi kan få se mer av framöver. Ett hundratal forskare har bidragit till en sammanfattning
Lever med lejon
Att bara kartlägga lejongener räcker inte för att skydda lejonen när inaveln blir värre för varje år. SLU-doktoranden Ingela Jansson måste ofta lägga forskningen åt sidan och kämpa för sina
Det finns hjälpmedel för skogliga målkonflikter
Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål
Gynna daggmaskar och svampar i marken för ett hållbart jordbruk
Att gynna daggmaskar och svampar som lever i symbios med grödan är ett lovande sätt att minska behovet av mineralgödsel och bekämpningsmedel. I sin avhandling har Kaisa Torppa sett att daggmaskar
Kunskap om det komplexa samspelet i jorden är avgörande för skogarnas framtid
Tänk dig en skog – du ser träd, blåbärsris, fåglar, insekter... Kanske ett rådjur som hoppar iväg. Men lika viktigt är det som händer i marken. Bakterier och svampar som lever i samspel med små och
Nya insekter etablerar sig i Sverige
Lärkborre, lärkbock och liten granbarkborre är exempel på icke-inhemska arter som etablerat sig i Sverige. Dragos Cocos har studerat dem i sitt doktorandprojekt. Spridning av icke-inhemska arter kan