Genetik hos kustfisk

Senast ändrad: 08 oktober 2021
Skrubbskädda

Biologisk mångfald handlar inte bara om en mångfald av arter, det är lika viktigt är att det finns en genetisk variation inom arterna. De genetiska skillnaderna kan analyseras och beskrivas med modern DNA-teknik, och användas för att identifiera olika fiskbestånd, uppskatta migration mellan områden och studera lokala anpassningar.

Vi använder genetik för att kartlägga utbredningen av de två arter skrubbskädda: platichthys flesussom och platichtys solemdali,
som finns i Östersjön. Dessa arter har olika lekmönster, men delar födosöksområden. De är mycket svåra att skilja åt med blotta ögat, vilket komplicerar förvaltningen. Genom att använda genetiska markörer kan vi undersöka var de olika arterna finns i Östersjön.

Läs om den rekordsnabba artbildningen hos skrubbskädda i Östersjön

Genetiska studier av lekpopulationer

Tillsammans med Stockholms Universitet utför vi en kartläggning av lekpopulationer av strömming (sill, clupea harengus) längs svenska kusten. Genom att använda helt nyutvecklade genetiska markörer kommer vi att kunna identifiera bestånd som tidigare inte kunnat skiljas från varandra, något som är mycket viktigt i de beståndsuppskattningar som utförs på strömming och andra arter. Liknande frågor studeras även hos siklöja.

Graden av isolering hos lekpopulationer av gädda studeras med hjälp av genetik inom projektet ReFisk som drevs av länsstyrelsen i Stockholm till och med 2020. De genetiska skillnaderna mellan gäddor längs kusten är relativt stora och ökar gradvis med det geografiska avståndet. Vissa gäddbestånd skiljer även ut sig genetiskt, t ex populationer i ytterskärgården och populationer som vandrar upp i sötvatten för att leka. Den nya gentiska kunskapen bidrog till att HaV fattade beslut om att gäddorna längs ostkusten behövde ett starkare skydd.

Hur påverkar fisket generna?

Vi studerar även effekter av olika typer av fisketryck. Abborre i skyddade områden har visats vara betydligt mycket mer snabbväxande än abborre i områden där fiske är tillåtet. Vi undersöker om dessa skillnader tyder på att abborrarna har anpassats genetiskt till olika fisketryck.

Åtgärdsprogram för hotad fisk

Tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrland planerar vi en genetisk kartläggning av flodnejonöga (lampetra fluviatilis) som en del i det åtgärdsprogram för den hotade arten som initierades av Havs- och vattenmyndigheten 2021-2025. I dagsläget vet vi mycket lite om hur isolerade olika populationer av flodnejonöga är. Genom att studera genetiken kan vi bidra med viktig information till åtgärdsprogrammet.


Kontaktinformation

Lovisa Wennerström, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
lovisa.wennerstrom@slu.se, 010-478 41 57