Övervakning av gädda med eDNA

Senast ändrad: 11 januari 2019
IMG_0794_AndersAsp2.jpg

Vi behöver mer kunskap om gäddans betydelse i ekosystemet. Det kräver robusta och kostnadseffektiva övervakningsmetoder, så att förvaltningen kan fatta välgrundade beslut om resursanvändning och bevarande. I forskningsprojektet ePIKE utvecklar och utvärderar vi eDNA som en skonsam metod för övervakning av gädda. Projektet består av laboratorieförsök, försök i mesokosmer samt försök i gäddans naturliga livsmiljö.

I vårt forskningsprojekt ePIKE undersöker vi om eDNA (eng. environmental DNA) kan användas som en skonsam övervakningsmetod av gäddbestånd i Sverige. eDNA är en relativt ny metodik och i ett första steg kommer vi att jämföra och testa befintliga tekniker. Därefter genomför vi småskaliga akvarieförsök under kontrollerade förhållanden och sedan i halvnaturliga miljöer (tråg och dammar). Slutligen gör vi fältförsök med eDNA i gäddans naturliga livsmiljö. Vi hoppas att projeket kommer att bidra till bättre, skonsammare och mer kostnadseffektiva uppskattningar av fiskbestånd.

Bättre övervakningsmetoder ger en bättre förvaltning

Utveckling av eDNA-tekniker för övervakning av fisk är särskilt viktigt för arter som saknar standardiserade övervakningsmetoder. Gäddan är en av de viktigaste fritidsfiskarna i Sverige. Som rovdjur fyller gäddan en viktig roll i näringsvävarna, både i sjöar och kustvattenVi hoppas att projeket kommer att bidra till bättre, skonsammare och mer kostnadseffektiva uppskattningar av fiskbestånd.. Trots dess ekologiska och socioekonomiska betydelse har gäddan försummats vid biologisk övervakning. En orsak är att få gäddor fångas med traditionella övervakningsmetoder. Man får helt enkelt inte tillräckligt med information för att kunna ge den vetenskapliga grunden som krävs för att kunna förvalta arten. För att bättre förstå gäddans ekologi och för att kunna fatta välgrundade beslut behövs därför nya fiskövervakningsmetoder.

ePIKE och forskningsteamet

Forskningsprojektet ePIKE delas in i tre arbetspaket. Forskningsteamet består av Anti Vasemägi, Martin Ogonowski, Göran Sundblad, Patrik Bohman samt en doktorand, samtliga verksamma vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Arbetspaket 1 - Utvärdera och utveckla molekylära metoder

eDNA har tidigare framgångsrikt analyserats för gädda med hjälp av qPCR. Med  PCR-tekniken kan man amplifiera DNA-molekyler och på så vis detektera även mycket små DNA-mängder i vattnet. Men det finns fortfarande några kunskapsluckor, och därför vill vi testa prestanda för kvantifiering av gädd-eDNA samt fastställa en nedre gräns för kvantifiering. Vi kommer att testa lämpligheten av olika filter för insamling av eDNA och även hur och var preparering av prover bör ske inför qPCR i laboratoriet.

Arbetspaket 2 - Kvantifiera eDNA i förhållande till fiskbiomassa

Mängden eDNA förväntas variera mellan olika livsstadier hos gäddan. Det är därför viktigt att fastställa hur mycket olika stora gäddor bidrar till en given eDNA-signatur. I detta arbetspaket försöker vi avgränsa eDNA hos adulta och juvenila gäddor i experiment i kontrollerade tråg och i halvnaturliga dammar. Det är viktigt att ta reda på när under året det är mest fördelaktigt att provta eDNA. Därför kommer vi att mäta hur eDNA-signaturen förändras över säsongen i samband med varierande temperatur och vattenkvalitet.

Arbetspaket 3 - Utvärdering av eDNA-metodiken i fält

Vi vill kunna bedöma hur exakt och hur användbart eDNA kan vara för att övervaka gäddpopulationer i praktiska sammanhang. För detta syfte utvecklas protokoll baserade på resultat från tidigare arbetspaket som sedan tillämpas under naturliga fältförhållanden. eDNA-metodiken kommer också att jämföras med andra fångstmetoder riktade mot specifika livsstadier hos gädda. Genom dessa jämförelser kommer vi systematiskt kunna utvärdera eDNA som en metod för övervakning av gädda i Sverige. 

 


Kontaktinformation

Anti Vasemägi, professor, Institutionen för akvatiska resurser, SLU 
anti.vasemagi@slu.se, 010-478 42 77

Göran Sundblad, forskare Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, goran.sundblad@slu.se , 010-478 42 92

Martin Qgonowski, forskare,  Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, martin.ogonowski@slu.se 

Patrik Bohman, forskningsassistent
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
patrik.bohman@slu.se, 010-478 42 17

Sidansvarig: teresa.soler@slu.se