Kunskap om beståndsstruktur är viktigt för en effektiv förvaltning av marina resurser

Senast ändrad: 25 juli 2016

Hur definieras ett fiskbestånd egentligen? Frågan kan tyckas vara så grundläggande att svaret redan borde finnas. Ur genetisk synvinkel finns ett svar: en bestånd utgörs av de individer som leker tillsammans. Eftersom enskilda individer under sina korta fiskliv inte hinner reproducera sig med så många andra fiskar, måste populationsbegreppet betraktas över fler generationers tid för att bli meningsfullt: de fiskar som föds inom population delar en gemensam genpool.

Så långt är definitionen ganska entydig, men frågan är hur det kommer sig att vissa individer bildar ett sammanhållet bestånd? Vilka är mekanismerna som håller samman en population så att denna avgränsar sig från andra populationer av samma art?

Denna fråga har sysselsatt marinbiologer i minst ett sekel. Till skillnad från sjöar, där man enkelt kan tänka sig att själva den fysiska avgränsningen definierar beståndet (fast det finns naturligtvis många undantag från en sådan förenkling), är havet ett öppet system där både vuxna fiskar och dess avkomma kan förflytta sig fritt. Detta gäller i synnerhet våra viktigaste kommersiella arter eftersom dessa har ett s.k. pelagiskt livsstadium, dvs. att ägg och/eller larvstadier flyter fritt i vattenmassan och kan föras med havsströmmar långt bort från den ursprungliga lekplatsen. Detta ger en osäkerhet i hur man skall se på marina fiskbestånd, eftersom det är svårt att studera vilken koppling som föreligger mellan föräldrafiskens och avkommans val av lekplats. I diskussionen och tolkningen av hur bestånd hålls separerade kan man hitta två huvudlinjer:

  • Ägg och larver transporteras iväg med strömmar, var fisken till slut hamnar bestämmer var fisken kommer att växa upp och i vilket bestånd den kommer att ingå. Har fisken möjlighet att leka flera gånger kan den vara trogen sitt förstagångsval av lekplats, men det behöver inte sammanfalla med födelseorten.
  • Fisken har förmåga att hitta tillbaka till sin hemort, oavsett om den transporteras som mycket ung iväg med havsströmmar för att sedan växa upp på en i förväg okänd lokal.

Frågeställningen kan förefalla akademisk, men har bäring på hur vi ska tolka förändringar i t.ex. torskbestånden. I Öresund och Kattegatt samt i Bohusläns skärgårdsområden är de lokala torskbestånden av avgörande betydelse för hur vanlig torsken är. Till kusten kommer också ägg och larver från lekområden i Nordsjön. Detta inflöde med havsströmmar kan vissa år vara hög och ge upphov till starka årsklasser i hela Skagerrak och i norra Kattegatt. På en och samma uppväxtlokal kan det alltså finnas torsk med olika ursprung.

Fenomenet med inflöde av torskägg och larver från Nordsjön är särskilt slående längs delar av Bohuskusten där det numera helt saknas vuxen fisk. Men trots att många ungfiskar växer upp i ”torsktommma” områden så ökar inte antalet vuxna djur. Så var förekomsten av årsungar av torsk 2003 hög längs större delen av Bohuskusten. I provfisket kunde denna årsklass återfinnas i stor mängd under 2004. Men under 2005 försvann årskullen från kusten, samtidigt som förekomsten av tvåårig torsk i området utanför kusten ökade. Fenomenet kan ses som att stora delar av den svenska västkusten för närvarande i huvudsak fungerar som uppväxtlokal för nordsjölekande fiskbestånd, men att dessa sedan återvandrar till föräldrafiskens lekplatser i Nordsjön.

Torsk skulle således uppvisa hemortstrohet i likhet med laxfiskar. Denna teori testades på torsk vid Bohuskusten genom med operera fast elektroniska märken. Märkena mäter och lagrar temperatur, djup, ljusintensitet och tid. Den lagrade informationen ger möjlighet att erhålla upprepade positionsbestämningar av fiskens vandringsväg och beteende. Märkningsförsöket bekräftade att torsken utvandrar mot västra Skagerrak/ Nordsjön ca 2-3 års ålder, företrädesvis under lekperioden.

Litteraturförslag

Knutsen, H., Jorde, P.E., André, C., och Stenseth, Chr. 2003. Fine-scaled geographical population structure in a highly mobile marine species: the Atlantic cod. Molecular Biology 12: 385-394.

Knutsen, H. André, C. Jorde, P.E., Skogen, M.D., Thuróczy, E. och Stenseth, N.C. 2004. Transport of North Sea cod larvae into the Skagerrak coastal populations. Proceeding of the Royal Society ser B. 271: 1337-1344.

Lilly, G.R., Wieland, K., Rothschild, B., Sundby, S., Drinkwater, K.,Brander, K., Ottersen, G., Budgell, P., Carscadden, J., Stenson, G., Chouinard, G., Swain, D., Daan, N., Enberg, K., Hammill, M., Aqqalu, R.-A., Svedäng, H., & Vázquez, A. 2008. Decline and recovery of Atlantic cod (Gadus morhua) stocks throughout the North Atlantic. Resiliency of Gadid Stocks to Fishing and Climate Change pp. 39-66. Alaska Sea Grant College Program, AK-Sg-08-01, 2008.

Ruzzante, D.E., Mariani, S., Bekkevold, D., André, C., Mosegaard, H., Clausen, L.A.W., Dahlgren, T.G., Hutchinson, W.F., Hatfield, E.M.C., Torstensen, E., Brigham, J., Simmonds, E.J., Laikre, L., Larsson, L.C., Stet, R.J.M., Ryman, N. och Carvalho, G.R. 2006. Biocomplexity in a highly migratory pelagic marine fish, Atlantic herring. Proceeding of the Royal Society B 273: 1459–1464.

Secor, D.H. 2005. Fish migration and the unit stock: three formative debates. A review of ecological and historical issues related to stock connectivity and metapopulations. I: Cadrin, S.X., Friedland, K.D., Waldman, J.R. (eds) Stock Identification methods. Applications in fishery science. Elsevier Academic Press, MA s. 17-44.

Smedbol, R.K., McPherson, A., Hansen, M.M. & Kenchington, E. 2002. Myths and moderation in marine “metapopulations”? Fish and Fisheries 3: 20-35.

Svedäng, H. 2006. Torsken i Västerhavet. Publicerad i Kustfiske och fiskevård. Benny Lindgren & Håkan Carlstrand (eds.). Sportfiskarna. Bokförlaget Settern. s. 31-34.

Svedäng, H. 2007. Torskfiskar - Gadidae. S. Människan och faunan. Etnobiologi i Sverige 3. s. 431-434.

Svedäng, H. & Svenson, A. 2006. Cod (Gadus morhua L.) populations as behavioural units: inference from time series on juvenile cod abundance in the Skagerrak. Journal of Fish Biology 69 (Supplement C): 151–164.

Svedäng, H., Righton, D. & Jonsson, P. 2007a. Migratory behaviour of Atlantic cod Gadus morhua: natal homing is the prime stock-separating mechanism. Marine Ecology Progressive Series 345: 1-12. Utsedd som s k feature article. http://www.int-res.com/abstracts/meps/v345/p1-12/

Svedäng, H., Righton, D. & Jonsson, P. 2007. Defining ‘natal homing’ in marine fish populations; need for inference in fishery science: reply to Bradbury & Laurel (2007). Marine Ecology Progress Series 347: 309-310.

Vitale, F., Börjesson, P., Svedäng, H. & Casini, M. 2008. The spatial distribution of cod (Gadus morhua L.) spawning grounds in the Kattegat, eastern North Sea. Fisheries Research 90: 36-44.

Svedäng, H., Stål, J., Sterner, T. & Cardinale, M. 2010. Subpopulation structure in cod (Gadus morhua) puts strain on the management toolbox. Reviews in Fisheries Science 18: 139–150.


Kontaktinformation

Henrik Svedäng, docent, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU henrik.svedang@slu.se, 010-478 40 63, 0727-16 90 72

Sidansvarig: malin.werner@slu.se