Fisk i förändrat klimat – klarar torsken stressen?

Senast ändrad: 05 juli 2021
Torsk som simmar i ålgräs

Torsk är en nyckelart i marina ekosystem. Den formar förutsättningarna för en lång rad andra arter i havet och har också haft stor betydelse både ekonomiskt och kulturellt. Läget för torsken är dock kritiskt både i Östersjön och i Västerhavet, populationerna är små och fiskarna i dålig kondition. Kommer de redan försvagade bestånden att klara ytterligare en utmaning; klimatförändringen? I detta treåriga projekt kartlägger vi hur torsk reagerar på klimatstress.

Forskning baserad på de senaste klimatmodellerna visar att temperaturen kommer att stiga och leda till lokala värmeböljor. Havsförsurningen kommer att öka, och enligt vissa modeller väntas salthalten minska kraftigt i hela Östersjön, och även längs Västerhavskusten kan vattnet bli sötare. Tillsammans innebär de här klimateffekterna en omfattande förändring av den marina miljön.

Klimateffekter orsakar fysiologisk stress

Var och en av dessa förändringar kan orsaka fysiologisk stress hos organismer som lever i havet. Men hur påverkas torsk specifikt? I det här projektet undersöker vi hur känslig torsk (Gadus morhua) är för de enskilda klimateffekterna (uppvärmning, försurning, utsötning), men vi kommer också exponera fisken för alla effekterna samtidigt. Det är ju så framtiden kommer att se ut om klimatmodellerna blir verklighet.

Projektet bygger på experimentella studier där ung torsk från Östersjön respektive Västerhavet hålls i akvarier som simulerar de olika förändringarna. Torskens känslighet mäts genom fysiologiska variabler.

Rum med ett antal försökskar
Experimentrummet på Kristinebergs försöksstation i Fiskebäckskil. Experimentet pågår i fyra veckor under vilka torskarna exponeras för olika klimateffekter. Foto. Diana Hammar Perry
Kar med sladdar
Torskarnas fysiologiska stressrespons undersökts bland annat i respirometri-kammare, genom mätning av fiskens syrekonsumtion. Foto: Diana Hammar Perry
Torsk i försökskammare
I projektet studeras ung torsk, som här simmar i respiratorkammare. Hösten 2020 genomfördes försök på Västkusttorsk och hösten 2021 upprepas samma försök med Östersjötorsk. Foto: Diana Hammar Perry

Kunskap för klimatanpassad förvaltning

Projektet kommer att ge detaljerad kunskap om torskens tolerans och en fingervisning om hur populationerna kommer att reagera på framtida klimatförändringar. Som rovfisk högst upp i födoväven spelar torsk en central roll i de marina ekosystemen. Brist på torsk kan leda till så kallade trofiska kaskader som bland annat leder till algblomningar och som kan hota ekosystembalansen. Livskraftiga torskbestånd är alltså både ekologisk och ekonomiskt viktiga, och den kunskap som tas fram i projektet kommer att kunna användas för klimatanpassad och ekosystembaserad förvaltning.

Team

Forskningsteamet består av Diana Hammar Perry (SLU Aqua), Håkan Wennhage (SLU Aqua), Filip Svensson (SLU Aqua), Martin Gullström (institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik vid Södertörns högskola, Albin Gräns (institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU) samt Michael Axelsson (institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet)

Finansiering

Projektet ”Torskens känslighet för samverkande stressfaktorer från klimatförändring” finansieras av Naturvårdsverket och pågår 2020-2023.


Kontaktinformation

Diana Hammar Perry, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
diana.perry@slu.se, 010-478 40 97

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se