Biotestsjön är en cirka 90 hektar stor invallad vattenreservoar som är mottagare av uppvärmt kylvatten från Forsmarks kärnkraftverk. Detta skapar en unik miljö som är ca 8 grader varmare än omliggande hav men i övrigt naturlig. Biotestsjön kan därmed liknas vid en tidsmaskin till framtida hav och en spännande miljö för forskning om vad som händer när vattentemperaturen stiger.
Biotestsjön färdigställdes 1977 och kylvattnen började strömma igenom Biotestsjön under våren 1980 då driften i reaktor 1 påbörjades. Två år senare, 1982, startade produktionen vid reaktor 2 och kylvattenutsläppet till anläggningen blev maximalt, med 90 000 liter per sekund. Idag (2020) omfattar kylvattenutsläppet till drygt 100 000 liter per sekund och vattentemperaturen i Biotestsjön är ungefär 8°C varmare än omgivande kustområden.
Fram till våren 2004 var utsläppspunkten av Biotestsjön utrustad med ett galler, med syfte att hindra fiskar att röra sig mellan Biotestsjön och omgivande kustområden. Under 2004 avlägsnades gallret och sedan dess kan fiskar röra sig fritt mellan områdena.
Biologiska undersökningar och klimatforskning
För att undersöka effekterna på havsmiljön av bortledning och utsläpp av kylvatten till Biotestsjön och Bottenhavet genomförs kontroller i ett biologiskt recipientkontrollprogram. Undersökningarna utförs av SLU Aqua Kustlaboratoriet och utgörs av studier av fisk, mjuk- och hårdbottenfauna samt sjöfågel.
Programmet omfattar studier i Biotestsjön, Forsmarks skärgård och i ett referensområde på nordvästra Åland, Finbofjärden. De undersökningar som genomförs i Biotestsjön är bland annat provfisken med nät och ryssjor, bottenfaunaprovtagningar och inventeringar av kustfåglar. Resultaten från undersökningarna sammanställs i årliga rapporter och i fördjupade rapporter ungefär vart femte år.
I Biotestsjön utför SLU Aqua bl. a. forskning om fiskars tillväxt i varmare vatten.
