Ålderslaboratoriet

Senast ändrad: 03 november 2017

Åldersanalys av fisk kan ge detaljerad kunskap om fiskbestånden och visa på hur fiskar reagerar när miljön förändras. Vid Sötvattenslaboratoriet åldersbestäms framförallt fisk från insjöar, men även vandringsfisk så som lax, havsöring och ål.

Ålderslaboratoriet utför åldersanalyser inom tre huvudområden:

  • Miljöövervakning av små och medelstora sjöar
  • De stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
  • EU:s datainsamlingsdirektiv (DCF)

Utöver dessa tillkommer externa uppdrag från länsstyrelser, kommuner, fiskevårdsföreningar m.fl. Vid Sötvattenslaboratoriets ålderslaboratorium åldersbestäms drygt 10 000 prover per år. Sju till åtta personer arbetar med åldersanalys. Var och en är expert på en eller flera arter. Personalen delar också kunskapen för samma art för att upprätthålla kontinuitet, kvalitet och för att ge möjlighet till kunskapsutbyte.

Arter
Huvuddelen av de analyserade proverna från små och medelstora sjöar utgörs av abborre och mört. Gös, sik och siklöja dominerar i åldersanalyserna från de stora sjöarna. Lax utgör huvuddelen av de analyser som utförs inom ramen för EU:s datainsamlingsdirektiv. Utöver ovan nämnda arter åldersbestämmer vi också öring, röding, nors, gers, braxen, harr och ål.

Metod
Olika arter åldersbestäms med olika metoder. Otoliter (hörselstenar) används för att bestämma åldern på de flesta arterna, undantaget lax och havsöring där man enbart använder fjäll. Otoliterna som ska åldersbestämmas prepareras på olika sätt. Beroende på art kan otoliterna analyseras hela (exempelvis öring och röding), brännas och delas (till exempel abborre och sik) eller monteras i plast och delas med precisionssåg (mört).

Utöver fiskens ålder kan man genom att studera andra vävnader också mäta fiskens tillväxt. Hos arter som mört, sik och gös gör man detta genom att använda fiskens fjäll. Hos abborre används istället gällocket.

Åldersbestämningarna görs i mikroskop, stereomikroskop eller i en läsapparat av typen microfiche.

Åldersdatabas och fjällarkiv
Resultaten av de åldersbestämda fiskarna lagras i en åldersdatabas, som är en del av NORS (NatiOnellt Register över Sjöprovfisken). För närvarande omfattar åldersdatabasen drygt 112 000 åldersbestämda individer av 17 fiskarter från mer än 190 sjöar spridda över hela landet. Databasen utgör ett viktigt instrument för exempelvis jämförelser av tillväxt och rekrytering mellan olika sjöar och år.

Efter analys arkiveras proverna i Sötvattenslaboratoriets Fjällarkiv. Här finns mer än 1 miljon prover, insamlade från år 1901 och framåt. På senare år har denna samling även blivit intressant ur ett genetiskt perspektiv, då man från de arkiverade fjällen till exempel kan få information om ursprungsbestånd och jämföra det med dagens fiskstammar.

Kvalitetssäkring

  • Vi arbetar enligt de riktlinjer som rekommenderas i TACADAR’s (Towards Accreditation and Certification of Age Determination of Aquatic Resources) slutrapport.
  •  Vi använder ett upplärningsprogram med kontrollprogram för åldersläsare, och vi följer Metodhandbok för SLU:s laboratorier för åldersbestämning.
  • Vi använder alltid otoliter vid åldersbestämning, undantaget för lax och havsöring. Varje abborre, mört, sik, harr och gös analyseras med hjälp av två vävnadsprover när det är möjligt och nödvändigt (otoliter-gällock respektive otoliter-fjäll). Detta ökar säkerheten i analyserna.
  • Vi gör årliga interkalibreringar mellan åldersläsare på laboratoriet för arterna abborre och mört. Sik, siklöja, gös, lax och havsöring interkalibreras vart annat till vart tredje år.
  • Vi arbetar med tidsserier. Det gäller framförallt i programmen för miljöövervakning, vilka omfattar prover från abborre, mört, sik och siklöja. Genom att följa starka/svaga årsklasser kan man från vissa sjöar och vissa perioder arbeta med material med så gott som känd ålder. Detta har ökat kunskapen och ger i förlängningen säkrare åldersanalyser.
  • Vi dokumenterar speciella karaktärer i det analyserade åldersmaterialet och samlar dessa i mappar för varje sjö. Dessa erfarenheter kan vi sedan dra nytta av vid analyser av andra, nya material. Vi har också utarbetat artspecifika dokument där vi samlat våra erfarenheter vid åldersbestämning av respektive art. Dessa dokument medföljer som Artblad till Metodhandboken.
  • Vi arbetar med ett referensbibliotek, som innehåller material med "specifika karakteristika". Ett bildarkiv som ska komplettera detta referensbibliotek är under uppbyggnad.
  • Vi deltar i SLU:s eget nätverk, Centrum för Åldersanalys (CfÅ), för kunskapsutbyte.
  • Vi utbyter erfarenheter i en nordisk grupp: Nordic Freshwater Fish group (NOFF).
  • Vi har medverkat i EU- projektet TACADAR (Towards Accreditation and Certification of Age Determination of Aquatic Resources), och medverkar regelbundet i ICES workshops för åldersanalys av lax.
  • Externa uppdrag: Vi utför åldersanalyser på uppdrag av länsstyrelser, kommuner, fiskeföreningar, fiskevårdsområdesföreningar etc. Kontakta oss för information och prisuppgifter.

Kontaktinformation

Magnus Kokkin, forskningsassistent, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, Enheten för stora sjöar,  SLU
magnus.kokkin@slu.se, 010-478 42 35

Sidansvarig: teresa.soler@slu.se