Fritidsfiske

Senast ändrad: 12 maj 2022
Sportfiskare vid älv

Fritidsfiske är en populär aktivitet med stora ekonomiska och sociala värden, men det måste bedrivas ekologiskt, miljömässigt och långsiktigt hållbart. Institutionen för akvatiska resurser tar fram kunskapsunderlag om fritidsfiskets omfattning och betydelse. Den kunskapen behövs som grund för en ekosystembaserad förvaltning och för att nå övergripande hållbarhetsmål.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) bistår förvaltningen med kunskap om fritidsfiske i havet, på kusten och i de fem stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Här har staten ansvaret för förvaltningen av fisket. I övriga inlandsvatten är det fiskerättsägarna, ofta i form av fiskevårdsområdesföreningar, som har ansvaret.

Datainsamling från fritidsfiske

För fritidsfiskare finns det i dagsläget ingen generell skyldighet att registrera sig eller rapportera sin fångst, likt det regelverk som gäller för det licensierade yrkesfisket. Därför krävs ofta särskilda undersökningar för att samla in data på fritidsfiskets område.

Vilka data som SLU Aqua samlar in varierar. Biologiska data inkluderar ofta antal och storlek på fångad eller återutsatt fisk och skaldjur. Icke biologiska data kan vara olika mått på ansträngningen i fisket, beskrivningar av utövarna och socioekonomiska aspekter. Det finns i dagsläget ingen metod som samlar in all slags data på ett billigt och bra sätt. Därför är det viktigt att välja rätt metoder för att svara på de frågor som ställs.

När vi gör undersökningar använder vi flera olika metoder. Utöver enkäter och telefonintervjuer är vi också ute i fält. Det kan till exempel innebära att vi besöker hamnar för att intervjua fiskare eller att vi nyttjar flygplan eller båt för att undersöka större områden. Med en genomtänkt statistisk design kan sådana besök användas för att få en helhetsbild av fisket.

Samarbete för hållbart fritidsfiske

Vi samarbetar ofta med andra aktörer och vi bedriver medborgarforskning. Med hjälp av både privatpersoner och sportfiskeguider samlar vi till exempel in data på hummer, öring och gädda. I vår app Spöreg bidrar sportfisket med beskrivningar av fisket, fångster och beståndens storleksstruktur, och i projektet Lobserve rapporterar deltagarna sina fångster via dagböcker. 

Andra arter som vi arbetar med är torsk, lax och öring. Dessa arter är internationellt förvaltade och via den gemensamma fiskeripolitiken har Sverige också krav på sig att samla in vissa data.

Vi arbetar nationellt och internationellt. SLU Aqua deltar till exempel i Ices arbetsgrupp för fritidsfiske (WGRFS). Vi bidrar också till den ”Handlingsplan för utveckling av svenskt fritidsfiske och fisketurism 2021-2026” som ingår i den gemensamma strategin för framtidens fiske.

Fakta:

Inom förvaltningen definieras fritidsfiske som allt fiske som sker utan stöd av fiskelicens för havsfiske eller personlig fiskelicens för insjöfiske

Fritidsfiske kan bedrivas med mängdfångande redskap såsom nät, bur och mjärde, eller med handredskap, till exempel spö, lina och krok, vilket vardagligt kallas sportfiske