Fiskefria områden - Gotska Sandön

Senast ändrad: 02 november 2016
KartaGotskaSandon_300.jpg

I mars 2006 infördes ett 360 kvadratkilometer stort fiskefritt område kring Gotska Sandön, i syfte att utvärdera effekterna av fiskeförbud på fiskbestånd.

Området var då Europas största fiskefria område. Idag är det näststörst, i och med att ett större svensk-danskt område inrättats i Kattegatt. Ett uppföljningsprogram utarbetades för att studera bestånden i försöksområdet och två referensområden, ett öster om Gotland, där fisketrycket är högt, och ett vid det delvis fredade Hoburgs bank. Gotska Sandön hade ett lägre fisketryck än referensområdena redan innan det fiskefria området infördes, vilket möjliggjorde en utvärdering av effekterna på fiskbestånd med ett kortvarigt uppföljningsprogram. Uppföljningsprogrammet inkluderade nätprovfisken, märkning av plattfisk samt modellering av larvspridning och pågick under perioden 2006-2010.

Resultat

Sammantaget visar resultaten en tydlig positiv effekt av det fiskefria området på piggvar (Scophthalmus maximus), med högre tätheter vid Gotska Sandön jämfört med Gotland och även högre tätheter efter fredningen jämfört med före. Detta i kombination med att piggvarslarver från Gotska Sandön sannolikt transporteras med vattenströmmar till Gotland, vilket ses i den hydrodynamiska modelleringen, visar att fredningsområdet kan vara viktigt för att långsiktigt upprätthålla ett livskraftigt piggvarsbestånd vid Gotland. För skrubbskädda (Platichthys flesus) är effekten av fredningsområdet inte lika tydlig, men även här är tätheten högre vid Gotska Sandön än i referensområdena och precis som för piggvar sker larvexport från Gotska Sandön till Gotland.

För torsk (Gadus morhua) ses ingen effekt av reservatet, vilket var ett förväntat resultat. Torsken har inte, till skillnad från plattfisken, lokala bestånd runt Gotland utan utgör en perifer del av det stora ostliga beståndet av torsk i Östersjön och styrs därför mer av vad som händer i resten av beståndet än vad som händer vid Gotska Sandön. Det har inte gått att skatta effekterna av säl- och skarvpredation på ett säkert sätt med tillgängliga data, så är det inte möjligt att hänföra skillnaderna i fiskbestånden mellan områden uteslutande till skillnader i fisketryck. Troligen har både säl och fiske en stor effekt på bestånden, och vid Gotland påverkas bestånden även av skarv.

Forskning

Förutom att fungera som ett viktigt reproduktionsområde för plattfisk utgör fredningsområdet, som ligger i ett marint naturreservat, även ett viktigt referensområde för forskning, eftersom det är ett av få områden i Östersjön som inte är starkt påverkat av mänsklig aktivitet. Havs och Vattenmiljömyndigheten har ännu inte tagit ställning till huruvida fiskefredningen vid Gotska Sandön ska fortgå eller ej.


Kontaktinformation

Ann-Britt Florin, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ann-britt.florin@slu.se, 010-478 41 22

Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17

Sidansvarig: teresa.soler@slu.se