Fiskefria områden - Södra Kattegatt

Senast ändrad: 22 augusti 2018
torsk.jpg

Sverige och Danmark inrättade 2009 ett gemensamt skyddat område för de hotade torskbeståndet i Kattegatt. Beslut om skyddet är speciellt genom att Sverige och Danmark i sina respektive nationella lagstiftningar beslutat om regelverket. Bakgrunden var en politisk överenskommelse mellan ländernas ansvariga fiskeriministrar med anledning av att EU- förhandlingarna om fisket i Kattegatt inte bedömdes konstruktiva med avseende på det starkt hotade torskbeståndet.

Kartbild över fredningsområdet i södra Kattegatt. Det röda området är fiskefritt område (FFO) med permanent fiskeförbud. Inom det rödstreckade området som kallas Buffertzon Nord får endast selektiva redskap (svensk rist eller SELTRA 300-trål) användas med undantag av torskens lekperiod 1 jan – 31 mars då all trålning är förbjuden. Inom det gula området som kallas för Buffertzon Väst är fiske tillåtligt utan särskilda restriktioner, undantaget är torskens lekperiod då endast fiske med selektiva redskap som inte fångar torsk är tillåtna. I det gulstreckade området, notera att detta område tillhör Västra Östersjön, är fiske tillåtet utan särskilda bestämmelser med undantag av inskränkningar under torskens lekperiod 1 feb – 31 april då endast selektiva redskap (svensk rist eller SELTRA 300-trål) är tillåtna.

Beståndet av torsk i Kattegatt har under de senaste 25 åren uppvisat tydliga tecken på överfiske och lekbiomassan har varit alarmerande låg sedan början av 2000-talet. Det internationella havsforskningsrådet International Council for the Exploration of the Seas (ICES) hade, sedan år 2000, gjort bedömningen att beståndet av torsk i Kattegatt är under biologiskt säkra gränser och att fiskeridödligheten är allt för hög. Trots att torskkvoterna reducerades så var dödligheten för torsk fortfarande allt för stor och beståndet fortsatte att minska. Anledningen till den fortsatt höga fiskeridödligheten var att torsk fångades såväl riktat som i bifångst i det omfattande blandfisket efter havskräfta som bedrivs i Kattegatt. Den höga fiskeridödligheten på torsk i Kattegatt medförde att ICES gav råd, redan så tidigt som år 2002, om att fiskeridödligheten på torsk skall minimeras, i princip ett torskfiskeförbud innefattande även de fiskerier där torsk var bifångst. Trots ICES tydlighet i rådgivningen infördes inte tillräckliga begränsningar i fisket och torskbeståndet fortsatte att minska.

För att komplettera med mer verkningsfulla åtgärder med syfte att återuppbygga torskbeståndet föreslog svenska och danska forskare att lekområdena för torsk skulle stängas för fiske. I januari 2009 trädde detta förslaget i kraft och innebar totalt fiskeförbud inom ett kärnområde i södra Kattegatt samt ett större buffertområde med förbud mot fiske med redskap som kan fånga torsk under dess lektid, 1:a januari till 31:a mars (se karta). I en del av området förbjöds vidare allt oselektivt trålfiske under hela året. Ambitionen med införandet av det fiskefria området var att flytta bort fiskerier som fångade torsk som bifångst från områden där torsk i Kattegatt aggregerar för lek. Genom åtgärderna bedömdes fiskerier på andra arter som havskräfta och plattfisk kunna fortgå men på andra områden, och under perioder i buffertzoner då torsken inte är aggregerad för lek.

SLU Aqua, Havsfiskelaboratoriet, genomför, utöver det ordinarie provfisket i Kattegatt för beståndsanalyser, ett särskilt provfiske sedan 2008 i samarbete med DTU Aqua och i samverkan med svenskt och danskt yrkesfiske en underökning med syfte att kartera torskbeståndets utbredning och status. Undersökningen utförs av kommersiella kontrakterade fiskefartyg och provtagning görs av vetenskaplig personal från respektive institut. Vidare genomförs ett utvecklingsarbete med hydroakustiska studier (ekolodningar) parallellt för utveckla icke dödliga metoder för insamling av beståndsdata.

En omfattande utvärdering av övervakningsdata gjordes 2016 och resultaten visar en stark ökning i beståndstäthet och förekomst av stora (äldre) individer av torsk. Modellberäkningar baserade på rumslig fördelning av torsk och trålfiske indikerar att de stängda områdena signifikant bidragit till minskad fiskmortalitet på stor (könsmogen) torsk och därmed till återhämtningen av torskbeståndet. På grund av torskens stora rumsliga utbredning kan man förvänta sig se den största effekten på beståndsnivå snarare än på områdesnivå. För havskräfta har begränsningen av fiske inneburit en ökad tillväxt och individstorlek inom stängda områden, vilket innebär en potentiell ökning av ägg- och larvproduktion samt en återgång till mer naturlig storleksfördelning i beståndet av havskräfta. Bestånd av piggvar och slätvar visade inga mätbara effekter av fredning mellan områdena, troligtvis för fredningen inte var utformad med dessa arters behov och utbredning i fokus och därför kan ta längre tid innan en eventuell positiv respons av fredning är mätbar.

Dansk trålare i Kattegatt.


Kontaktinformation

Mattias Sköld, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, Enheten för datainsamling och biologisk analys, SLU
mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46, 070-537 87 74

Sidansvarig: malin.werner@slu.se