Flodkräftan i Sverige – genetik, bevarande och uthålligt nyttjande

Senast ändrad: 18 april 2016
IMG_7884_240.jpg

Skiljer sig flodkräftor i norra Sverige från flodkräftor i södra Sverige? Beror en snabbare tillväxt på skillnader i genetiska egenskaper? Och kan det genetiska arvet avgöra om en kräftpopulation överlever eller ej i en viss del av Sverige?

I ett Formas-finansierat forskningsprojekt studerar forskare på  institutionen för akvatiska resurser, SLU, skillnader i ärftliga egenskaper hos populationer av flodkräfta från olika delar av landet. Man vill bland annat se om tillväxt och överlevnad hos kräftor skiljer sig åt i olika delar av Sverige och i vilken grad skillnaderna är genetiska egenskaper som ärvs.

Kunskapsluckor täpps till

Yngel av flodkräftor från fem populationer i södra, mellersta och norra Sverige föds upp tillsammans, blandade, på tre odlingar i olika delar av Sverige. Miljöerna på odlingarna skiljer sig åt (temperatur, ljus, mm). Tillväxt och överlevnad hos varje individ mäts. Med hjälp av DNA-markörer kan man sedan bestämma till vilken stam och familj just den kräftan hör.

Parallellt med odlingsförsöket samlar man även in prover för genetisk analys från många andra populationer av flodkräfta i Sverige och utomlands. Syftet är att kartlägga den genetiska populationsstrukturen hos flodkräftan. Utifrån resultaten kommer man bland annat att utvärdera utsättningar av flodkräfta som tidigare gjorts på många håll för att bevara arten och gynna fisket.

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Hittills saknas ingående kunskaper om genetisk inomartsvariation mellan lokala populationer av flodkräfta, inklusive förekomst av ärftliga egenskapsskillnader (lokala anpassningar). Nyintroduktioner och förstärkningsutsättningar med stammar av geografiskt (och förmodat genetiskt) främmande ursprung utgör inte desto mindre vanliga förvaltningsåtgärder.

Resultaten från projektet väntas ligga till grund för åtgärder i det nationella åtgärdsprogrammet för flodkräfta. De nya kunskaperna kommer även att användas inom verksamheter som verkar för ett långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av landets återstående populationer av flodkräfta. Målgrupp är länsstyrelser, kommuner, fiskevårdsföreningar, fiskerättsägare och intresseorganisationer, samt odlare.

Kräftor lämpliga för konsumtion och naturvård

Kännedom om genetisk variation och egenskapsskillnader mellan populationer hos flodkräfta är centralt. Kräftodlingar producerar kräftor för såväl konsumtion som för utsättningar inom natur- och fiskevården.

Ur ett produktionsperspektiv är det samtidigt viktigt att vid odling för konsumtion och framtida avel satsa på stammar som växer snabbt och uppvisar hög överlevnad under de miljöförhållanden som råder i olika delar av Sverige. På så vis kan resultaten från forskningen bli vägledande vid valet av lämpliga stammar för odling. Vid återetableringar eller förstärkningsutsättningar är det å andra sidan viktigt att använda populationer som i hög grad är genetiskt anpassade till den lokala miljön. Populationer som inte riskerar att ställa till med mer skada än nytta genom spridning av främmande gener och genkombinationer.

Flodkräftan - en inhemsk art med stort värde

Flodkräftan (Astacus astacus) har ett stort socialt, kulturellt och ekonomiskt värde i Sverige. Arten är den enda inhemska sötvattenslevande kräftan i Sverige och antas ha vandrat in naturligt efter senaste istiden. I de delar av landet där arten förekommer utgör den en viktig del i ekosystemet. Som ett resultat av spridning av kräftpest, föroreningar, försurning och konkurrens från den införda nordamerikanska signalkräftan har flodkräftan gått tillbaka kraftigt under senaste århundradet. Enligt bedömningar återstår mindre än 5 % av Sveriges ursprungligen 30 000 populationer, och arten står upptagen under kategorin "starkt hotad" på den nationella rödlistan. I dagsläget anses illegala utsättningar av signalkräfta (och därmed kräftpest) vara det största hotet mot flodkräftan i Sverige.

Lägesrapporter
2015
2014-2
2014-1
2013 

Populärvetenskaplig artikel om projektet:  A noble pursuit

Kontaktperson

Johan Dannewitz, projektledare
johan.dannewitz@slu.se

Telefon: 010-478 42 23


Kontaktinformation
Sidansvarig: teresa.soler@slu.se