Havsnejonöga

Senast ändrad: 26 januari 2012

Havsnejonöga suger sig fast på andra fiskar. Med hjälp av ett enzym och sin raspande tunga löser nejonögat upp fiskens hud och suger i sig blod och vävnader.

Petromyzon marinus
 
Havsnejonögat vandrar upp på våren och sommaren i större vattendrag för att leka. Som larv lever den nedgrävd i sediment och filtrerar detritus och alger. Den kan bli så stor som 90-100 cm. Maxvikten ligger på  2,5 kg.

Hotbild

I  Artdatabanken nationella rödlista 2010 är havsnejonögat inplacerad som nära hotad (NT). Den största delen av populationen finns i Västerhavet och den är känd från totalt 18 svenska vattendrag efter 1990.

Antalet könsmogna individer är mycket svårbedömt men överstiger inte 2500 totalt i landet. Populationsutvecklingen är okänd, men det finns en rad faktorer som missgynnat arten såsom utbyggnaden av vattenkraften och den vattenreglering som detta medfört. Dessutom har kanaliseringar och föroreningar inverkat negativt på artens reproduktion och larvernas uppväxt. Ett förhållande som eventuellt missgynnat arten i födosöksområdet, är den minskade tillgången på stor bytesfisk.

Målsättningen med verksamheten kring arten är att den negativa beståndsutvecklingen bör ha upphört till senast 2015.

Mer kunskap

Havsnejonögat är fredat (FIFS 2004:36 och 2004:37) sedan 2005. Den verksamhet som bör prioriteras i ett åtgärdsprogram för havsnejonöga är främst ny kunskap såsom utbredning, status samt kartläggning av reproduktionsplatser och larvernas uppväxtområden.

För att förstärka populationen bör en åtgärdsplan upprättas för varje vattendrag av betydelse. Det som bör ses över i planeringen är biotopförbättringar, bland annat
fiskvägar, återintroduktion och skyddsområden. Dessutom bör arten beaktas i domstolsprövningar av vattenverksamhet vilka kan få konsekvenser för artens långsiktiga överlevnad.

Projektet med havsnejonöga bör avslutas i och med att arten uppnår gynnsam bevarandestatus.


Kontaktinformation
Sidansvarig: teresa.soler@slu.se