Hur påverkas rhizosfärens kvävedynamik och symbiosaktivitet av biogödsel?

Senast ändrad: 05 februari 2013

Gröngödsling och gödsling med andra organiska gödselmedel, till exempel stallgödsel och rötrest, innebär att man tillför både växtnäring och kol, vilket stimulerar tillväxt av såväl växter som markens mikroorganismer och kan leda till ökad markbördighet. Biogödsel (rötrester från biogasproduktion) innehåller vanligtvis lättillgänglig växtnäring och har en låg kol/kvävekvot. I detta projekt kommer detaljerade och icke-destruktiva studier av den markkemiska miljön och kväveomsättningen i jord olika nära rötter och rotknölar genomföras genom odling i rhizoboxar – odlingslådor försedda med en plexiglasfront som gör det möjligt att noggrant följa rottillväxt och förekomst av rotknölar. Baljväxten lusern (Medicago sativa L.) odlas ensam eller tillsammans med gräset hundäxing (Dactylis glomerata L.) i dessa rhizoboxar, i jord med och utan tillförsel av biogödsel. Biogödseln märks in med den stabila isotopen 15N, vilket gör det möjligt att följa kvävets omsättning i marken, upptag av växterna och kväveförluster. Markens innehåll av kväve i form av ammonium mäts med tvådimensionella optiska sensorer, optoder, som placeras på insidan av plexiglaset i kontakt med jord och rötter. Mätningarna kan upprepas många gånger med samma optod, så att variationer i kvävehalt kan följas över tiden. Vid odlingens slut kommer små jordprover samlas från det kartlagda området och förekomsten av mykorrhiza kvantifieras genom analys av svampspecifika fettsyror. Projektet kommer att generera värdefull ny kunskap om hur tillförsel av biogödsel påverkar såväl markens kväveomsättning som aktiviteten hos den kvävefixerande symbiosen mellan baljväxter och rhizobium-bakterier och symbiosen mellan växtrötter och mykorrhizasvampar. Denna kunskap har stor betydelse för utvecklingen av hållbara system för recirkulering av växtnäring från samhällets restprodukter i kombination med effektivt användande av baljväxter och mykorrhiza för bibehållen eller ökad markbördighet.

Projektet är finansierat av PlantLink

Projekttid: 2012-2013

Projektansvarig: Georg Carlsson.
Projektledare: Georg Carlsson.
Övriga medverkande: Pål Axel Olsson (Lunds universitet, biologiska institutionen), Stig Edner och Ann Thorén (SYSAV utveckling AB).

Publiceringar:


Kontaktinformation
Sidansvarig: andrus.kangro@slu.se