Byggelement av hampbetong

Senast ändrad: 17 januari 2012

Projektet är ett samarbete mellan SLU och LTH. Genom att kombinera kompetensen från de två lärosätena skapas ett forskningsprojekt med tvärvetenskaplig karaktär. Lärosätena tillsammans har god vetenskaplig kompetens om både byggmaterial och hampa. Projektet främjar kontakterna mellan SLU och LTH.
Industrihampa (cannabis sativa) är en snabbväxande ettårig fiberväxt med stor potential både för svenskt lantbruk och för svensk byggindustri. I ett fibersepareringsverk separeras hampans fibrer från dess vedämnen. Vedämnena är en restprodukt vid hampfiberproduktionen, och används idag huvudsakligen som strömedel i djurstallar eller som bioenergiprodukt (briketter mm). Hampfibrer utnyttjas för produkter som papper, textiler och biokompositer. Vedämnena lämpar sig däremot mycket väl som delmaterial i hampbetong. Hampbetongens huvudbeståndsdelar utgörs av byggkalk och hampa, där hampan är en förnyelsebar råvara från lantbruket. Hampa används i dagsläget redan i Frankrike och Storbritannien för att producera byggmaterial (platsbyggt eller som block) som har goda termiska och akustiska egenskaper (Evrard, 2006). Erfarenheterna från användningen av hampbetong till småhusbygge i dessa två länder är hittills mycket goda. Hus i hampbetong har visat sig ha bra värmeisolerande förmåga, bättre än traditionella tegelhus (BRE, 2003). Forskningsprojektet har som målsättning;
- att öka kunskapen om byggmaterialet hampbetong
- att utforska en ny byggmetod där prefabricerade helväggselement med svensk hampa används
- att jämföra hampbetong med andra byggmaterial utifrån ett livscykelsperspektiv (LCA)
En ytterligare målsättning är att främja ett utökat samarbete mellan SLU och LTH.
Huvudhypotesen är att ett helväggselement i hampbetong har fördelaktiga hygroskopiska egenskaper (fuktegenskaper). Forskning som hittills är genomförd i Frankrike och Storbritannien pekar mot att fuktegenskaperna hos materialet är goda. Hus i hampbetong har visat sig ha betydligt mindre kondensation av fukt i konstruktionen än tegelhus (BRE, 2003).
Underliggande hypoteser är att helväggselement i hampbetong har en låg miljöpåverkan och dessutom ger en enkel byggmetod och kort byggtid. Byggindustrin efterfrågar robusta, hållbara och
resurssnåla konstruktioner. Hampbetong motsvarar dessa krav och innebär dessutom ytterligare fördelar såsom användningen av förnyelsebara råvaror och skapandet av ett komfortabelt inneklimat (Bevan & Woolley, 2008; BRE, 2003).
Materialets fuktegenskaper bestäms för närvarande i laboratorieförsök. Genom försöken kan bl.a. sorptionsisotermer för hampbetongen fastställas. Labbförsöken är i full gång och kommer att avslutas vid årsskiftet 2011/2012. Resultatdata kommer att sammanställas och ingå i en doktorsavhandling.
1 projektet kommer också fuktförhållandena i väggar av hampbetong att datasimuleras. Simuleringarna valideras genom mätning på provväggar, där väggarna utsätts för kontrollerat slagregn, för att studera uppfuktnings- respektive uttorkningsförloppet. Resultaten från provväggsförsöken kommer att jämföras med erhållna data från simuleringsförsöken, som utförs i datorprogrammet COMSOL (som visar sig vara mera lämpligt för simuleringsstudier av hampbetong än det i tidigare ansökan nämnda programmet WUF1).
Att ta fram ett helväggselement av hampbetong som har fördelaktiga fuktegenskaper skulle ha stor betydelse för utveckling av den svenska byggindustrin mot en hållbar framtid.

Arbetet genomförs med medel från Byggrådet.
 

Projekttid: 2010-2012

Projektansvarig: Paulien de Bruijn.
Övriga medverkande: Crister Nilsson (SLU), Peter Johansson (LTH).

Publiceringar:


Kontaktinformation