Bekämpningsstrategier mot nattskatta och bägarnattskatta med miniträda och avbrottsgrödor i en ekologisk växtföljd med potatis, morot, lök och spannmål

Senast ändrad: 07 mars 2018

Nattskatta och bägarnattskatta är några av de allvarligaste ogräsen i grödor med stora radavstånd. De bildar en långvarig fröbank, vilket ställer krav på långsiktiga lösningar rörande hållbara ogräsbekämpnings­strategier.Projekts mål är att utvärdera effekten på främst nattskatta, men även på andra ogräs i ett ekologiskt odlingssystem med färskpotatis, morot, planterad lök, spannmål och mellangrödor. I växtföljden reduceras ogräsens fröbank genom passiva och aktiva åtgärder. En miniträda med falska såbäddar som utförs under juli månad reducerar aktivt fröbanken. Via passiva åtgärder som mellangrödor (facelia, oljerättika), höstsådd spannmål (höstråg, höstkorn) och insått rajgräs i spannmål kontrolleras nattskattorna effektivt. Ogräsens populationsutveckling bedöms via ogräsfröbankens storlek och genom ogräsavläsningar i fält. Detta ger svar på vilka åtgärder i kombination med huvud- och mellangrödorna som har störst effekt på ogräsfröbanken i växtföljden, för att fastställa en hållbar bekämpningsstrategi.

Den första delen av växtföljdsförsöket har finansierats av SLF respektive Jordbruksverket från 2014 till 2016. Nya medel från SLU EkoForsk gör det möjligt att studera hela växtföljdsomloppet. Experimentet kommer att pågå under totalt 6 år (5 årig växtföljd +1 år för studera sluteffekten av växtföljden med en spannmålsgröda på hela försöksfältet). Under de kommande åren i ”fortsättnings­projekt” kommer samma ogrässtrategi att tillämpas, men för att minska kväveläckaget kommer hanteringen av mellangrödorna att förändras genom en modifierad jordberarbetningsstrategi. För att öka kväveeffektiviteten i odlingssystemet skördas även mellangrödorna på senhösten och sätts in på ”biogasbanken”. Växtnäringen i rötresten återförs följande vår till en ny huvudgröda vid optimal tidpunkt.

Fakta:

Projektet är finansierat av: SLU EkoForsk, Jordbruksverket

Projekttid: 2017-2019

Projektledare: David Hansson

Övriga medverkande: Sven-Erik Svensson, Anders TS Nilsson, Lars Andersson

Sidansvarig: andrus.kangro@slu.se