Gödselfiber som strö – effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet, ekonomi och miljö

Senast ändrad: 12 maj 2020

Det finns idag ett stort intresse hos lantbruket att använda sig av fiberströ eftersom det kan ge en säker leverans av ett billigt strömedel. Det finns emellertid hygieniska risker förknippade med användningen som dock kan kontrolleras genom ett korrekt handhavande på gården. Även djurhälsa, ammoniakavgång och metanproduktion från gödseln kan påverkas vid fiberströanvändning. För biogasanläggningar är rötresthanteringen ofta förknippad med stora kostnader och det finns en potential att producera stora mängder hygieniskt strömedel på biogasanläggningarna. Det är därför av stor vikt att ta fram kunskap kring och riktlinjer för användningen av fiberströ i Sverige. Rätt använt kan fiberströ bidra till en positiv effekt på lantbrukarnas konkurrenskraft. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapet i Halland, Växa Sverige och SLU och finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Genom att separera gödsel i en fiber- och en vätskefraktion kan fiberfraktionen användas till strömedel direkt eller efter hygienisering. Användningen av gödselfiber är en relativt ny företeelse i Sverige som väcker intresse eftersom priset på t ex halm och spån ökar. Fiberströ är vanligt i exempelvis USA, Nederländerna och Danmark. I Sverige finns idag ca 200 gårdar som använder sig av fiberströ, varav ca 130 hyr en mobil separator och ungefär 70 gårdar har en egen, fast anläggning. De som hyr en mobil separator separerar oftast för några månaders fiberförbrukning och fibern lagras inplastad i upp till sex månader. Genom att använda gödselfiber får företaget en egen, kontinuerlig produktion av strömedel vilket minskar beroendet av pris och tillgång på andra strömedel på marknaden. En egen produktion av billigare strömedel möjliggör även rikligare användning av strö som resulterar i bättre kokomfort.

Fiberströ bör även kunna produceras på biogasanläggningar. Där hanteras stora mängder rötrester och denna hantering är ofta förknippad med höga kostnader. Genom att tillföra syra till en separerad rötrestfiber frigörs stora delar av fosforn från det organiska materialet och hamnar i vätskefasen. Den kvarvarande fibern kan torkas och har då ett lågt fosforinnehåll. Det är troligt att hygienisering och syratillförsel har en smittreducerande effekt samt att surgörning minskar ammoniakemissionen.

En utmaning med fiberströ är att den i utgångsläget kan innehålla höga halter av såväl sporbildande som olika mastitorsakande bakterier. I alla organiska strömedel sker en snabb bakterietillväxt på liggytan som kan orsaka mastiter och försämra mjölkkvaliteten. Fiberströ är finfördelat så att ytan som exponeras blir större samtidigt som det i utgångsläget är mer bakteriellt kontaminerat än flertalet andra strömedel. Det är av denna anledning som hygienisering med upphettning har provats för att få samma hygieniska kvalitet för fiberströ som i halm eller spån. Trots dessa risker är det emellertid inte visat att fiberströ skulle ge förhöjd förekomst av klinisk eller subklinisk mastit, förhöjda celltal (SCC) i mjölken eller sämre mjölkkvalitet än andra organiska strömedel, även om inga långtidsförsök gjorts.

Separering av gödseln kan minska metan- och ammoniakutsläpp från gödsellager och vid spridning. Användning av fiberströ kan även påverka ammoniakemissionen från stallet. Fiberströ från gödsel, som eventuellt hygieniserats, och behandlats med syra eller kalk, får andra egenskaper vilket förmodligen påverkar hur stor ammoniakavgången blir från stallet.

Forskningsprojektets syfte och mål

Syftet med projektet är att utveckla användningen av gödselfiber som strö för svenska förhållanden samt att undersöka hur olika varianter av fiberströ påverkar hygien, mjölkkvalitet, djurhälsa, miljöpåverkan, gödselns metanpotential samt företagens ekonomi. Projektet syftar också till att undersöka om rötrestfiber till strö är en möjlig framtida produkt för avsalu från biogasanläggningar samt att innovativt testa syratillsats för hygienisering och ammoniakreducering. 

Målet är att föreslå lämpliga riktlinjer för framställning, lagring och användning av gödselfiber som strö med god juverhälsa, bra mjölkkvalitet, ekonomisk bärkraft och minimal klimatpåverkan. Vidare är det viktigt att belysa effekten på gödselns metanpotential.

Liggbås med fiberströ.

Fakta:

Projektet är finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning och kommer att löpa under 3 år

Medarbetare:

  • Knut-Håkan Jeppsson, institutionen för Biosystem och teknologi, SLU (Knut-Hakan.Jeppsson@slu.se)
  • Sara Bergström-Nilsson, Hushållningssällskapet Halland (Sara.Nilsson@hushallningssallskapet.se)
  • Louise Winblad von Walter, Växa
    (Louise.WinbladvonWalter@vxa.se)
  • Håkan Landin, Distriktveterinärerna (Hakan.Landin@distriktsveterinarerna.se)
  • Madeleine Magnusson, institutionen för Biosystem och teknologi, SLU (Madeleine.Magnusson@slu.se)
  • Christer Bergsten, fd institutionen för Biosystem och teknologi, SLU (Christer.pi.Bergsten@gmail.com)