Nyheter från institutionen för ekologi

Här hittar du alla nyheter från institutionen för ekologi, minst ett år tillbaka i tiden.

Forskare och livsmedelsaktörer ska ta fram en plan för det hållbara lantbruket Externwebben Institutionen för ekologi Institutionen för energi och teknik Institutionen för mark och miljö Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi Institutionen för stad och land Institutionen för växtproduktionsekologi NJ-fakulteten Utmärkelser och forskningsbidrag SLU Future Food Plattform växtskydd I princip alla FNs hållbarhetsmål påverkas av lantbruket. Det måste leverera tillräckligt med mat till en ökande världsbefolkning och samtidigt bli betydligt mer miljövänligt. Nu ska forskare och centrala aktörer inom livsmedelsindustrin träffas och ta fram en forskningsplan för framtidens hållbara växtodlingssystem. Många forskare på SLU är engagerade i projektet Pegasus som nyligen fick medel från Formas särskilda utlysning Perspektiv på de globala hållbarhetsmålen. 07 december 2018
Myller i julgranen Externwebben Institutionen för ekologi Skogsskada Det drar ihop sig till jul. Snö, tomte, glögg och gran hör denna tiden till. Värmen, sprakande brasa, julklappar under granen. Men stopp ett tag! Granen ja - har du någon gång tänkt på att du tagit in en stor växt? Har du köpt den på julmarknaden? Eller kanske huggit den själv? Då har du tagit in en bit av naturen och där finns en hel del att upptäcka! Följ med insektsexperten Åke Lindelöw på en resa in till granen. 05 december 2018
Beror nyckelbiotopernas värde på hur mycket gammal skog som finns i omgivande landskap? Externwebben Institutionen för ekologi Forskningsnyheter Utmärkelser och forskningsbidrag Uppsala Nyckelbiotopernas betydelse för biologisk mångfald i olika delar av landet är en kontroversiell fråga. Nu har forskare på SLU fått medel från Formas för att undersöka om nyttan med nyckelbiotoper beror på hur mycket gammal skog som finns i omgivningarna. Resultaten kan bidra med viktiga fakta till den intensiva naturvårdsdebatten. 04 december 2018
Samspelet mellan rovdjur och byten kan förändras i ett nytt klimat Externwebben Ekologi Entomologi Klimatforskning Institutionen för ekologi På startsida EW Forskningsnyheter Pressmeddelanden Varför är Jorden grön – varför äts inte all växtlighet upp av växtätare? Åtminstone en del av svaret ligger i växtätarnas risk att själva bli mat, det vill säga predationsrisken. Genom att äta växtätare minskar rovdjuren den mängd munnar som tuggar på växterna. Nu visar en ny studie att den pågående klimatförändringen kan störa den nuvarande balansen mellan rov- och bytesdjur. 27 november 2018
Ängar och oklippta gräsytor kan bevara fjärilar i staden Externwebben Ekologi Entomologi Institutionen för ekologi Forskning På startsida EW Forskningsnyheter Pressmeddelanden Malmös parker och grönområden har blivit allt fattigare på fjärilar, det visar ny forskning från SLU och Lunds universitet. Parker med ängsskötsel och oskötta ytor, till exempel så kallad ruderatmark, behöll dock i högre utsträckning sin artrikedom, än parker med kortklippta gräsmattor och tuktade rabatter. 26 november 2018
Det goda brödet – historiens roll i framtidens bröd Externwebben Jordbruksvetenskap Centrum för biologisk mångfald (CBM) Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (EPOK) Institutionen för ekologi Institutionen för växtproduktionsekologi På startsida EW Forskningsnyheter Pressmeddelanden SLU Future Food Institutionen för molekylära vetenskaper Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? Nyligen beviljade forskningsrådet Formas ett stöd på 11 miljoner kronor till ett fyraårigt forskningsprojekt som ska undersöka gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående. 19 november 2018
Växtsubstanser har potential att minska angrepp från skadeinsekter och näringsförluster Externwebben Institutionen för ekologi Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi Institutionen för växtproduktionsekologi SLU Future Food Plattform växtskydd Kan ogiftiga, signalsubstanser från växter användas för att hjälpa växterna att försvara sig mot insektsangrepp? Kan de också förbättra effektiviteten av gödningsmedel? Det ska SLU-forskare undersöka i ett nytt projekt som förhoppningsvis kan bidra till både minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och minimerad näringsförlust inom jordbruket. 16 november 2018
Hur ska vi föda upp insekter till mat? Externwebben Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi Institutionen för ekologi SLU Future Food Massproduktion av insekter till mat diskuteras internationellt, inte bara inom företagande och på policynivå, utan också i media. Men trots den stora uppmärksamheten saknas grundläggande kunskaper om djurhållning av matinsekter. Ett annat hinder är starka restriktioner för försäljning av insektsprotein på grund av oklarheter om livsmedelssäkerhet. Men tack vare två nya projekt på SLU kommer vi snart att veta mer. Åsa Berggren och hennes kollegor har fått forskningsmedel från både Vetenskapsrå... 15 november 2018
Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta? Externwebben Medarbetarwebben Institutionen för ekologi Plattform växtskydd Traditionellt har bara de växtegenskaper som sätter stopp för växtätare (resistens) använts för att förstärka växtskydd på ett naturligt sätt, medan de egenskaper som ökar växternas förmåga att hantera eller överleva skada (tolerans) för det mesta ignorerats. Adriana Puentes har fått forskningsbidrag från Vetenskapsrådet för att undersöka hur resistens och tolerans kan kombineras. Målet är nya lösningar som kan minska angrepp av snytbaggar på skogsplantor. 07 november 2018
Överraskande upptäckt kan ge mer motståndskraftiga plantor Externwebben Entomologi Genetik och förädling Skogsvetenskap Institutionen för ekologi På startsida EW Forskningsnyheter Pressmeddelanden Plattform växtskydd Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk kan nu visa att granplantor som förökats med kloningsmetoden somatisk embryogenes är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt. Det är troligen själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan, vilket gör att upptäckten är av brett intresse för växtskyddsfrågor. 26 oktober 2018