Nyheter från institutionen för ekologi

Följ nyheter från institutionen för ekologi.

Växthormonet metyljasmonat skyddar barrträdsplantor mot snytbaggar i mer än ett år Externwebben Institutionen för ekologi På startsida EW Forskningsnyheter Skogsskada Behandling av granplantor med växthormonet metyljasmonat (MeJa) kan effektivt minska insektsskador och enligt en studie från SLU kan detta skydd hålla i sig i mer än ett år. Dessutom kan behandlingen genomföras i enlighet med gällande plantskolepraxis och är därmed ett hållbart alternativ till insekticidbehandling. 20 januari 2021
Hopp om minskade granbarkborreskador 2021 Externwebben Institutionen för ekologi På startsida EW Forskningsnyheter Granbarkborrens förökningsframgång minskade kraftigt 2020 jämfört med 2019, visar en undersökning utförd vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det innebär att det troligaste scenariot är minskade skador 2021 jämfört med 2020 under förutsättning att sommaren blir någorlunda normal. Skadenivåerna kommer dock fortfarande vara betydande. 18 januari 2021
Mikroklimatet formar insektssamhällena i norr och påverkar växtskador och parasitism inom ett landskap Externwebben Institutionen för ekologi På startsida EW Forskningsnyheter Klimatet och dess förändringar påverkar inte bara enskilda arter, utan också det komplexa samspelet mellan arter. Denna växelverkan har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism. Nu har en nordisk forskargrupp där SLU ingår visat hur mikroklimatet formar samhällena av insekter inom ett landskap på Grönland, från hur vanliga enskilda arter är lokalt till växelverkan mellan arterna och de växtskador som växelverkan ger upphov till. Resultaten antyder att... 15 januari 2021
Jordgubbsappen 1.0 – få rapporter men stor uppmärksamhet Externwebben Institutionen för ekologi Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi Institutionen för växtskyddsbiologi På startsida EW Forskningsnyheter SLU Future Food Plattform växtskydd I somras kunde odlare i hela Sverige rapportera vilka organismer som levde på deras jordgubbar. Det kunde vara insekter, fåglar, sjukdomar med mera. SLU-teamet bakom jordgubbsappen hade hoppats på fler rapporter men är ändå nöjda med detta pilotprojekt. De ville via jordgubbarna uppmärksamma att FN har utlyst 2020 till internationella växtskyddsåret i år och genomslaget i media var stort. 11 januari 2021
SLU:are prisade och belönade av KSLA Externwebben Medarbetarwebben Institutionen för biosystem och teknologi Institutionen för ekologi Institutionen för ekonomi Institutionen för mark och miljö Institutionen för växtskyddsbiologi På startsida EW På startsida MW Utmärkelser och forskningsbidrag Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA har utsett 2021 års mottagare av priser och belöningar för förtjänstfulla insatser inom akademiens områden. Utdelningen av 2021 års priser sker digitalt den 28 januari 2021, men pristagarna kommer även att bjudas in till 2022 års högtidssammankomst. 12 december 2020
Hur väl kan rovdjur identifieras från sitt mönster? Externwebben Institutionen för ekologi Forskningsnyheter Utmärkelser och forskningsbidrag I ett nytt projekt ska SLU och Snow Leopard Trust i detalj undersöka hur väl vi kan identifiera rovdjur utifrån deras mönster (t. ex. fläckar och ränder) och bestämma vilka typer av fel som görs vid inventering med viltkamera. Det är en uppföljning av en uppmärksammad pilotstudie som visade att snöleoparden i genomsnitt identifierades fel på vart åttonde fotografi. Det finns därmed en risk att inventering med viltkameror leder till att populationerna för hotade djur överskattas. 25 november 2020
Växtföljder – ett lovande sätt att få maten att räcka i ett förändrat klimat Externwebben Klimatforskning Jordbruksvetenskap Institutionen för ekologi Institutionen för växtproduktionsekologi På startsida EW Forskningsnyheter Pressmeddelanden SLU Future Food Trenden går mot ett mer enahanda odlingssystem med allt färre grödor i växtföljden. Samtidigt visar forskare från SLU och kollegor i Polen och Italien att de skördeökningar man får genom mer varierade växtföljder är särskilt stora under varma, torra år. Att variera växtföljderna mera verkar därmed vara ett bra sätt att anpassa jordbruket till ett varmare och torrare klimat. Studien bygger på data som samlats in under upp till 60 år från långliggande jordbruksförsök i Europa. 25 november 2020
Läderbaggarna har klarat de senaste 25 åren bra men kan bli hemlösa på sikt Externwebben Ekologi Institutionen för ekologi På startsida EW Forskningsnyheter Pressmeddelanden Miljö- och naturvårdsvetenskap I 25 år har forskare följt läderbaggen i ekhagar i Östergötland. Det är en av de längsta studierna av en art som lever i gamla träd. Under den tiden har populationen i området varit relativt stabil, medan den har varierat i enskilda träd. De träd som var superträd för läderbaggarna för 25 år sedan har bytts mot nya favoriter. På sikt är det ett problem att det inte finns tillräckligt många yngre ekar som läderbaggarna kan flytta till i framtiden. 24 november 2020
Arterna har ofta svårt att hänga med när klimatet förändras Externwebben Institutionen för ekologi På startsida EW Pressmeddelanden Ett unikt och tidigare otillgängligt arkiv över naturens kalender, insamlat i de länder som förut var Sovjetunionen, visar att det kan bli svårt för många arter att anpassa sig till ett nytt klimat. Arterna följer signaler i sin miljö för att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, t.ex. blomma eller vakna ur vintervilan. Med de pågående klimatförändringarna förändras tajmningen hos dessa signaler snabbt. Arternas aktiviteter lyckas inte hålla jämna steg med den årliga variationen i miljöns signaler... 24 november 2020
Marklivet är en okänd men viktig del av både vår egen och skogens framtid Externwebben Artdatabanken Institutionen för ekologi Institutionen för stad och land Forskningsnyheter Ett gram jord kan innehålla tusentals arter av bakterier och en stor mängd olika typer av svampar. Men trots att mångfalden under jord är så stor och spelar en så viktig roll i skogsekosystem vet vi ganska lite om hur marklivet påverkas av olika skötselmetoder. Dessa är viktiga frågor som forskare på SLU ska söka svar på i ett nytt Formas-projekt: Hur påverkar skogsbruk och andra störningar biologisk mångfald och ekosystemfunktioner i skogsmark? Vad har det för betydelse för arter och... 20 november 2020

Loading…