Vildsvin

Senast ändrad: 12 maj 2021
Vildsvinskulting.

Vildsvin som bökar på åkrarna i jakt på föda och äter av grödan ställer till med problem i jordbruket. Hur påverkas skadorna av utfordring? Lockas vildsvinen bort från fälten eller inte? Och hur påverkas vildsvinspopulationen och biologisk mångfald av utfodring? Det är centrala frågor i vildsvinsforskningen på Grimsö forskningsstation, SLU.

Utfordring i förvaltningen av vilt kan ha olika syften. Det kan handla både om att öka stammarna genom att öka tillgång på föda till exempel under vintern och att minska skador på jord- och skogsbruk genom att erbjuda alternativ. I såväl Nordamerika och Europa är utfodring en allt vanligare förvaltningsåtgärd. Men det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att det fungerar – vare sig det handlar om att förbättra överlevnad och öka fertiliteten eller att locka bort djur från känsliga områden.

Märker vildsvinssuggor med GPS

Därför märker SLU vildsvins-suggor med GPS och följer hur de rör sig i relation till utfodringsplatserna på flera platser i Sverige (Västmanland, Närke, Sörmland, Östergötland och Västergötland). På en del av platserna har utfordringen pågått i många år och andra platser är nya. Det gäller till exempel området runt Grimsö forskningsstation.

Vi undersöker om det skiljer sig beroende på hur mycket de utfodras (från inget alls till ”så mycket de orkar”) och hur landskapet ser ut. Vi följer också upp deras kultingar.

I samma projekt följer vi också rådjur och dovhjort.

Det gör att vi kan se:

  • Om utfodring har någon avledande effekt.
  • Om det har någon effekt på reproduktion och hur många ungar som överlever.
  • Vad som händer när man startar utfodring där det inte har funnits tidigare.
  • Om det påverkar samspelet mellan arter.

Biologisk mångfald

Vi studerar också hur biologisk mångfald  påverkas av utfodringen. Man kan till exempel tänka sig att det blir fler gnagare i området på grund av matningen vilket skulle kunna dra till sig mård, räv och rovfåglar. Det i sin tur skulle kunna vara negativt för häckande fåglar. Också vildsvin kan ta småfåglar – gnagare, fåglar, smårovdjur och växter. Man kan tänka sig både positiva effekter eftersom vildsvinen med sitt bökande skapar nya livsmiljöer men också att de konkurrerar med eller förstör för andra arter. Forskarna studerar också påverkan på floran. Eftersom många växter gynnas av bete så skulle en utfodringsplats som lockar till sig fler betande djur också ha en positiv effekt på biologisk mångfald.

Projektet kommer att ge bättre underlag till utfodring som förvaltningsåtgärd.

I ett annat projekt undersöker vi vildsvinens utvandring, livslängd och vad jägarna skjuter av det som föds.

Relaterade sidor:


Kontaktinformation

Petter Kjellander, professor viltekologi
Institutionen för ekologi, SLU
petter.kjellander@slu.se 0581-697337