Växtförädling har i historiskt hänseende varit en viktig faktor för att öka den globala produktionen av spannmål. Dessutom kan en framgångsrik växtförädling i ett land eller en region vara ett viktigt redskap för att mildra klimatförändringarnas effekter. Därigenom kan sorter utvecklas som skapar förutsättningar att bedriva en effektiv växtodling som anpassas till de regionala förutsättningarna. Även om vetenskap och teknik är av global karaktär inom växtförädlingen behöver sorter anpassas till lokala odlingsförhållanden där jordart, dagsljus, temperatur, nederbördsförhållanden är viktiga faktorer.
Växtförädlingen bidrar inte enbart till ökad produktivitet utan det finns väsentliga ekonomiska aspekter för näringen. Till exempel uppskattas 2010 att svenskförädlade sorter beräknas ge ett mervärde på 400 millioner kronor i jämförelse med importerade sorter. Sverige har en lång tradition i växtförädling. Två framstående lantbrukare, Welinder och Gyllenkrook bildade 1886 ”Sydsvenska Föreningen för Odling and Förädling af Utsäde”. Några årtionden senare gjorde de s.k. ”Wizards of Svalöf” banbrytande arbeten inom växtförädling i Skåne och förde Sverige till fronten i denna vetenskap. De nu vanligen förekommande teknikerna såsom hybridkorsning, röntgen och kemisk behandling av frön utvecklades framgångsrikt
Sedan 1970- och 80-talet har Sverige förlorat sin ledande position på den globala arenan, men också förlorat förmågan att kontrollera utvecklingen på den inhemska svenska marknaden. Exempelvis visar forskning att genom årens lopp har antalet svenskt sorter som registrerats i Nationallistan för växtsorter minskat ständigt
Svensk växtförädling följer de globala trenderna inom förädlingsindustrin som domineras av en handfull multinationella företag. Karaktäristiskt nog domineras den globala förädlingsindustrin av 4 multinationella bolag; Bayer, som nyligen förvärvat Monsanto ; Chem- China som förvärvade Syngenta; Corteva (tidigare Dow och DuPont) ; och BASF. Även om antalet utsädesodlare i Sverige inte har förändrats avsevärt så består de huvudsakliga aktörerna inom förädlingsarbetet av Lantmännen och Hilleshög (numera MariboHilleshög). Svenska förädlingsprogram har minskat i omfattning och är nu beroende av samarbete med multinationella företag.
Det finns flera drivkrafter bakom dessa trender. Den viktigaste faktorn är utvecklingen inom bioteknik och modern tillämpad växtförädlingsteknik som möjliggör etablering och skydd av immateriella rättigheter (”Intellectual Property Rights - IPRs”). IPRs kräver betydande skalfördelar och är starkt beroende av nationella och internationella regelverk. Utveckling av nya sorter är beroende av att få tillgång till befintliga sorter, genegenskaper, verktyg och processer, vilka alla kan omfattas och skyddas av immateriella rättigheter. Innehav av immateriella rättigheter kan blockera produktutveckling och ge möjlighet att blockera patent. Globala fusioner och förvärv motiveras av betydande skalfördelar och behov att kontrollera immateriella rättigheter vilket leder till ett ökat beroende och mer komplexa licensavtal.
Internationalisering av växtförädlingen och behovet att bevaka immateriella rättigheter har lett till bildandet av UPOV (The international Union for the Protection of New Varieties of Plants) eller den internationella unionen för skydd av nya växtsorter. UPOV´s tillkomst skapar via dess konventioner ”växtförädlares rättigheter” (eller PBRs). PBRs ger förädlingsföretagen exklusiv kontroll över förökningsmaterialet. Den första texten rörande PBRs antogs 1961 och reviderades senare år 1972, 1978 och 1991. Ett undantag i förhållande till de exklusiva rättigheterna är mest känt som ”lantbrukarnas privilegium” som i dagligt tal ger lantbrukare rätt att använda ”eget utsäde” från tidigare skörd. Denna bestämmelse ingick i UPOV’s regelverk från 1978 men ändrades avsevärt i den senaste konventionen från 1991. "Lantbrukarnas privilegium" blev därmed en frivillig bestämmelse där varje medlemsland beslutar i frågan. Om ett land väljer att ge lantbrukarna rätt att använda eget utsäde så är lantbrukarna skyldiga att betala royaltyavgifter för att skydda "förädlarens legitima intressen". Dessutom får lantbrukare endast använda sitt eget utsäde och inte sälja eller byta utsäde med andra parter.
I Sverige fastställes avgiften genom årliga förhandlingar mellan Svenska Utsädesföretagens Förening ( SVUF ) , och Lantbrukarnas riksförbund ( LRF ), Föreningen Sveriges Spannmålsodlare (SPMO) och Statens Jordbruksverk ( SJV ). Avgiften har fastställts till 70 % av den royaltynivå som debiteras av förädlingsföretaget för det certifierade utsädet. Medan UPOVs rättsliga konventioner liknar andra etablerade länders regelverk varierar genomförandet av systemet. Sverige är känt för att kanske ha det mest effektiva systemet i Europa. Den organisation som ansvarar för insamlingen av royaltyavgifter (SVUF) får tillgång till information om odlingssystem och bearbetar dessa data från SJV. SVUF kan därmed beräkna hur mycket eget utsäde som används. Därigenom garanteras att systemet blir transparent och likartat gentemot odlarna.
Såvitt vi vet har ingen nationell utvärdering av systemet hitintills gjorts i något land. Vi är därför intresserade av att ta del av de svenska lantbrukarnas uppfattningar och attityder gentemot det nationella och internationella växtförädlingssystemet samt det internationella regelverket för immateriella rättigheter. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samarbete med förädlingsföretagen under lång tid drivit forskning och utvecklingsarbete i syfte att anpassa sorter till skandinaviska förhållanden. Denna tradition och engagemang från SLU fortsätter än idag.
För närvarande bedrivs vid SLU ett forskningsprojekt som analyserar de faktorer som påverkar lantbrukarnas uppfattningar och attityder vid val av utsäde, eget utsäde eller inköpt. Dessutom belyses frågor om modern teknik samt existerande politik vad gäller forskning och utbildning. Projektet leds av Professor Kostas Karantininis och Hans Andersson, SLU. Chrysa Morfi är verksam i projektet och denna studie är en väsentlig del i hennes doktorandarbete.
Denna studie förväntas bidra till att öka förståelsen för konsekvenserna av komplexiteten i gällande regelverk kring immateriella rättigheter och växtförädling. Vår förhoppning är även att studierna ska kunna bidra till en långsiktig utveckling av den svenska livsmedelsstrategin mot en mer hållbar livsmedelsproduktion, en förbättrad livsmedelssäkerhet och en förbättrad situation för svenska lantbrukare, konsumenter och livsmedelsindustri.
Framgången i vår forskning beror i hög grad på ert deltagande i denna studie. Ni kan finna frågeformuläret i bifogad länk om ni ännu inte har fått ta del av enkäten via ett e-mail sänt av Chrysa Morfi. Vi är givetvis mycket tacksamma om ni har möjlighet att delta i denna studie.
https://survey.eu.qualtrics.com/jfe/form/SV_3layA1C9UopurpH