Effekter av en klimatskatt på livsmedel och olika sätt att recycla inkomsterna

Senast ändrad: 26 juli 2021

Produktion av livsmedel orsakar stor miljöpåverkan både i och utanför Sverige. Möjligheten att minska denna påverkan genom produktionsförbättringar är begränsade varför styrmedel som verkar på konsumtionssidan är nödvändiga för att minska miljöpåverkan från maten.

Period

2016 - 2020

Beskrivning

Produktion av livsmedel orsakar stor miljöpåverkan både i och utanför Sverige. Möjligheten att minska denna påverkan genom produktionsförbättringar är begränsade varför styrmedel som verkar på konsumtionssidan är nödvändiga för att minska miljöpåverkan från maten. Informativa styrmedel har visat sig ha begränsad förmåga att påverka konsumtionsbeteenden varför mer effektiva styrmedel såsom skatter är nödvändiga om stora minskningar i miljöpåverkan ska åstadkommas. Syftet med projektet är att öka kunskapen kring hur sådana styrmedel kan utformas och vilka effekter de får.

Projektet inleds med en workshop med forskare, beslutsfattare och andra aktörer involverade i eller berörda av en livsmedelsskatt, där tidigare forskning samt idéer och farhågor kring ämnet diskuteras och kartläggs. Utifrån detta designas ett antal förslag på en konsumtionsskatt på livsmedel som baseras på olika livsmedels klimatpåverkan. Detta görs i en forskargrupp bestående av experter på klimatberäkningar av livsmedel samt miljöekonomi. Till skillnad från tidigare liknande förslag på skatter inom forskningen i Sverige inkluderas i detta projekt alla typer av livsmedel i skattesystemet och inte bara animaliska produkter.

Finansiering

Naturvårdsverket

Projektledare

Elin Röös

Medlemmar

Emma Moberg, doktorand, Institutionen för energi och teknik, Sarah Säll och Ing-Marie Gren, Institutionen för ekonomi, Julius Andersson, London School of Economics and Political Science.

Publikationer

Moberg E, Karlsson Potter H, Wood A, Hansson PA, Röös E (2020) Benchmarking the Swedish Diet Relative to Global and National Environmental Targets—Identification of Indicator Limitations and Data Gaps. Sustainability 12,  1407. https://doi.org/10.3390/su12041407

Moberg E, Walker Andersson M, Säll S, Hansson P-A, Röös, E (2019) Determining the climate impact of food for use in a climate tax – design of a consistent and transparent model. The International Journal of Life Cycle Assessment https://doi.org/10.1007/s11367-019-01597-8

Gren IM, Moberg E, Säll S, Röös E (2018) Design of a climate tax on food consumption: examples of tomatoes and beef in Sweden. Journal of Cleaner Production, 211: 1576-1585. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2018.11.238

Fakta:

Klimatvinster och skatteintäkter till staten beräknas utifrån hur skatten påverkar konsumenters efterfrågan på olika livsmedel. Vidare analyseras skattens effekter med avseende på 1) fördelningseffekter (hur den slår mot hög- resp. låginkomsttagare), 2) befolkningens näringsintag 3) påverkan på lönsamheten i svenska jordbruksföretag samt 4) andra miljöeffekter (försurning, övergödning, biologisk mångfald m.m.).

Det utreds hur inkomster från konsumtionsskatten kan användas för att motverka eventuella negativa konsekvenser av skatten t.ex. genom eventuellt stöd till bevarande av betesmarker om skatten medför att inhemsk produktion av nötkött minskar. Slutligen jämförs kostnaden av en förändrad livsmedelskonsumtion med kostnader för andra klimatåtgärder.


Kontaktinformation