Innovation av användbara kemikalier är en viktig faktor för samhällets utveckling. Produktion/användning av nya kemikalier har kraftigt ökat under många årtionden, och kommer att fortsätta öka under oöverskådlig framtid.
Tyvärr hänger världens kemikalielagstiftningar inte med i processen att säkerställa att kemikalierna inte har negativa effekter i miljön och på människors hälsa, och många oönskade kemikalier hamnar i miljön på grund av oreglerade användningar och utsläpp. Den svenska befolkningen utsätts ständigt för en komplex blandning av oönskade kemikalier och komplexiteten av denna exponering ökar ständigt. Frågan är om de kemikalieblandningar som vi utsätts för kan negativt påverka vår hälsa.
CETCHAA undersöker hur barns/ungdomars exponering för komplexa kemikalieblandningar ser ut och om exponeringen kan tänkas påverka deras hälsa.
Målet är att identifiera vilka kemikalieblandningar som är mest problematiska ur ett hälsoperspektiv, och vilka enskilda kemikalier som bidrar mest till effekterna av kemikalieblandningarna. Projektet är unikt i sitt slag och resultaten blir ett viktigt underlag för arbetet med att nå Sveriges miljökvalitetsmål "En giftfri miljö". De över 90 kemikalier som undersöks är inte bara ett problem i Sverige utan även globalt. Resultaten är därför också viktiga för det långsiktiga arbetet med att nå FNs globala hållbarhetsmål, bland annat "Hälsa och välbefinnande", "Rent vatten och sanitet", och "Hållbar konsumtion och produktion".
CETCHAA fokuserar på exponering tidigt i livet och under puberteten och effekter på barns och ungdomars hälsa. Dessa period i livet är känsliga "fönster" för hälsoeffekter eftersom kroppen då är under utveckling. Kunskapen om barns och ungas hälsa i relation till kemikalier är begränsad, och nya kunskaper om toxiska kombinationseffekter på denna befolkningsgrupps hälsa är högt prioriterad i Kemikalieinspektionens handlingsplan för "En giftfri vardag".
Sammantaget ger CETCHAA en unik möjlighet att ta ett steg vidare från det traditionella sättet att riskbedöma en kemikalie i taget till att på ett sammanvägt sätt bedöma hälsoriskerna med de komplexa kemikalieblandningar barn och unga utsätts för.
Projektets tre huvuddelar är:
I den epidemiologiska delen av projektet används insamlade prover från två undersökningar som redan har genomförts av Livsmedelsverket; Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) och POPUP (Persistent organiska miljöföroreningar i förstföderskor från Uppsala). RMU är en nationell matvaneundersökning där blod och urinprov tagits på cirka 1100 ungdomar i grundskolans årskurs 5 och 8, och i gymnasiets årskurs 2. Exponeringsbedömningen har genomförts i blodprover och urinprover, i vilka ett stort antal miljögifter analyserats, såsom polyklorerade bifenyler (PCB), klorerade bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel, polyaromatiska kolväten (PAH), plastkemikalier såsom ftalater och bisfenoler, och toxiska grundämnen inklusive kadmium, bly, kvicksilver, och aluminium. Kemikalier som på senare tid misstänkts vara hot hälsan har också analyserats, såsom högfluorerade kemikalier (PFAS), ersättningskemikalier för ftalater och bisfenol A, fosfor-baserade flamskyddsmedel, anti-bakteriella medel (triklosan), UV-filter (bensofenon-3) och vissa ytterligare grundämnen, till exempel mangan. POPUP är en pågående undersökning av förstföderskor och deras barn från Uppsala som omfattar mer än 350 mamma-barnpar där prover tagits på mammorna vid tiden för förlossningen (modersmjölk och blod) och på barnen (blod) under uppväxten. I POPUP har mammornas halter av svårnedbrytbara miljögifter som dioxiner, PCB, klorerade pesticider, bromerade flamskyddsmedel, och PFAS analyserats vid tiden för förlossningen, vilket återspeglar mammornas kroppsbelastning av kemikalierna under graviditetsperioden. I en särskild del av projektet studeras barns/ungdomars exponering för PFAS mer i detalj.
RMU och POPUP utgör en unik möjlighet att ta reda på vilka kemikalieblandningar som svenska barn och ungdomar utsätts för från fosterlivet till ungdomen, och om de identifierade blandningarna kan orsaka effekter på hälsan. Hälsoutfall som studeras är födelsevikt (POPUP), och sköldkörtelns (POPUP, RMU) och immunförsvarets funktion (POPUP, RMU). Studier av kombinationseffekter av kemikalier, i den omfattning som är möjlig i RMU och POPUP, på dessa hälsoutfall har inte tidigare genomförts.
I den laborativa delen undersöker vi i celltester hur de identifierade kemikalieblandningar kan påverka för hälsan viktiga processer, som till exempel hormonsystem, inflammation och oxidativ stress. Resultaten från cellexperimenten ger mer detaljerad information om mekanismerna bakom blandningarnas effekter, om vilka kemikalier i blandningarna som bidrar mest till effekterna, och om kemikalierna påverkar varandras toxiska effekter.
Slutligen används resultaten från de epidemiologiska undersökningarna och laboratorietesterna för att bedöma hälsoriskerna med de halter av kemikalieblandningar som uppmätts hos svenska barn och unga.
Projektet finansieras av FORMAS i utlysningen "Giftfri miljö - kombinationseffekter". Livsmedelsverkets del av projektet har, förutom egen finansiering, finansierats av Naturvårdsverket och MSB.