Pineda S, Lignell S, Gyllenhammar I, Lampa E, Benskin JP, Lundh T, Lindh C, Kiviranta H, Glynn A. 2023. Exposure of Swedish adolescents to elements, persistent organic pollutants (POPs) and rapidly excreted substances – The Riksmaten adolescents 2016-17 national survey. Int J Hyg Environ Health 251, 114196.
https://doi.org/10.1016/j.ijheh.2023.114196
Sammanfattning
Tonåren är en period av betydande fysiologiska förändringar och sannolikt ett känsligt fönster för kemisk exponering. Få rikstäckande befolkningsbaserade studier av kemiska kroppsbelastningar hos ungdomar har publicerats. I den nationella kostundersökningen Riksmaten Adolescents (RMA) 2016–17 (N = 1082, 11–21 år), analyserades över 13 kemiska ämnesgrupper, bl.a. grundämnen, klorerade, bromerade, och fluorerade persistenta organiska föroreningar (POP) i blod, och urinmetaboliter av ftalater/ftalatalternativ, fosforhaltiga flamskyddsmedel, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och bekämpningsmedel, tillsammans med bisfenoler och biocid/konserveringsmedel/antioxidant/UV-filter ämnen. Syftet var att karakterisera kroppsbelastningarna av de olika substansgrupperna i en representativ population av ungdomar i Sverige, och för att jämföra ungdomarnas kroppsbelastningar med publicerade riktvärden för säker kemikalieexponering, så kallade ”human biomonitoring guidance values” (HBM-GVs). Medelkoncentrationer av detekterade substanser skilde sig i allmänhet mindre än 3 gånger från de som observerades bland ungdomar i NHANES (USA 2015–16) och GerES V (Tyskland 2014–17). Anmärkningsvärda undantag var bromerade difenyletrar (PBDE) med >20 gånger lägre medelkoncentrationer i RMA än i NHANES och biociden triklosan och ultraviolett (UV) filtret bensofenon-3 med >15 gånger lägre medelkoncentrationer i RMA jämfört med NHANES. Överskridande av de mest konservativa HBM-GV observerades för aluminium (Al, 26 % av ungdomarna), perfluoroktansulfonsyrasyra (PFOS, 19%), perfluoroktansyra (PFOA, 12%), bly (Pb, 12%), MBP (dibutylftalatmetabolit,4,8 %), hexaklorbensen (HCB, klorerad pesticid, 3,1 %) och 3-fenoxibensoesyra (3-PBA, bekämpningsmedelsmetabolit, 2,2 %). Pojkar visade en högre andel överskridanden än flickor för Pb, HCB och PFOS. Hazard index (HI) används för att riskbedöma kombinationseffekter av kemikalieexponering, med antagandet att kemikalierna verkar additivt på samma målorgan. Över 90 % av ungdomarna hade ett HI större än 1 av neurotoxiska kemikalier, vilket pekar mot att kombinationseffekter av de undersökta substanserna på centrala nervsystemet bör studeras vidare. Studien visar att ytterligare ansträngningar är motiverade för att begränsa kemisk exponering av ungdomar i Sverige.
Pineda S, Lignell S, Gyllenhammar I, Lampa E, Benskin JP, Lundh T, Lindh C, Kiviranta H, Glynn A. 2024. Socio-demographic inequalities influence differences in the chemical exposome among Swedish adolescents. 2024. Environ Int 186, 108618
https://doi.org/10.1016/j.envint.2024.108618
Sammanfattning
Kunskaperna om sambandet mellan sociodemografiska faktorer och det kemiska exposomet hos ungdomar. Detta försvårar de globala ansträngningarna för att uppfylla vissa av FN:s hållbarhetsmål. Det kemiska exposomet undersöktes bland svenska ungdomar; hur ser exponeringsmönstren ut och finns det ungdomsgrupper som har ökad risk för högre exponeringar. Bland ungdomar från Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten ungdom 2016–17 (RMA, N = 1082) undersökte vi sambanden mellan ungdomarnas kroppsbelastning av en mångfald av ämnen (N = 63) och kön, ålder, födelseland, föräldrars utbildningsnivåer och deltagarnas hemadress (longitud/latitud). Deltagarnas födelseland uppvisade ett signifikant samband med kroppsbelstningen av 46 ämnen, följt av kön (N = 41) och longitud (N = 37). Individer födda i höginkomst länder (främst Sverige) uppvisade avsevärt högre justerade medelvärden (JM) av polyklorerade bifenyler (PCB), bromerade flamskyddsmedel (BFR) och per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) jämfört med de som var födda i låginkomstländer. En omvänd trend observerades för kobolt (Co), kadmium (Cd), bly (Pb), aluminium (Al), klorerade bekämpningsmedel och ftalatmetaboliter. Pojkar uppvisade högre JM-koncentrationer av krom (Cr), kvicksilver (Hg), Pb, PCB, klorerade bekämpningsmedel, BFR och PFAS än flickor. Däremot visade flickor högre JM-koncentrationer av mangan (Mn), Co, Cd och metaboliter av ftalater och fosfor flamskyddsmedel, och fenoliska ämnen. Geografiska skillnader, som tyder på gradienter av ungdomars exponering från nord till syd eller väst till öst, identifierades i Sverige. Endast ett begränsat antal livsstils-, fysiologiska och kostfaktorer identifierades som möjliga orsaker till de observerade demografiska ojämlikheterna för vissa av de studerade ämnena. Resultaten pekar mot att demografiska faktorer såsom födelseland, kön och geografi bidrar till exponeringsskillnader bland svenska ungdomar. Att identifiera bakomliggande drivkrafter för dessa skillnader är avgörande för framtida möjligheter att ta itu med ojämlikheter i kemikalieexponering bland ungdomar i Sverige för att i förlängningen kunna nå FN:s hållbarhetsmål som är kopplade till ojämlikheter i kemikalieexponering.
Nyström J, Benskin JP, Plassman M, Sandblom O, Glynn A, Lampa E, Gyllenhammar I, Moraeus L, Lignell S. 2022. Demographic, life-style and physiological determinants of serum per- and polyfluoroalkyl substance (PFAS concentrations in a national cross-sectional survey of Swedish adolescents. Environ Res 208, 112674.
https:/ / doi.org/10.1016/ j .envres.2022.112674
Sammanfattning
Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) kan påverka ungdomars hälsa, men sambanden mellan ungdomars PFAS-koncentrationer i serum (kroppsbelastning) och demografiska, livsstils- och fysiologiska faktorer är dåligt kända. Detta studerades bland ungdomar från en rikstäckande undersökning, Riksmaten Adolescents 2016-17 (RMA, ålder 10-21 år, n = 1098). 42 PFAS analyserades i ungdomarnas serum. De perfluorerade alkylsyrorna (PFAA) linjär (lin-) perfluoroktansyra (PFOA), perfluornonasyra (PFNA), perfluordekansyra (PFDA), perfluorundekansyra (PFUnDA), lin-perfluorohexansulfonsyra (PFHxS) och lin-/grenad (br-) perfluoroktansulfonsyra (PFOS) var kvantifierbara i >70 % av deltagarna. Den relativt okända PFAS 9-klorhexandekafluor-3-oxanon-l-sulfonsyran 9ClPF3ONS kvantifierades i 5,4 % av deltagarna, vilket tyder på att exponering sker långt från produktionen, som främst sker i Kina. Koncentrationer av enskilda PFAA var <2 ng/g serum, med undantag för ett fåtal deltagare som hade mycket höga koncentrationer (> 100 ng/g serum) av lin-PFHxS- och lin-/br-PFOS på grund av tidigare hög exponering från PFAS-kontaminerat dricksvatten. Exponering för PFAA var starkt förknippad med deltagarnas födelseland, PFAA koncentrationerna var i medeltal 2 gånger högre bland deltagare födda i höginkomstländer (främst Sverige) än bland de födda i låginkomstländer. Menstruerande flickor hade i medeltal lägre br-PFOS-koncentationer än de som inte hade börjat menstruera. Järnstatus (plasmaferritin) bland flickor kan vara en markör för intensitet av menstruationsblödning, men ferritin var inte signifikant associerat med PFAS-koncentrationer bland flickorna i RMA. Ytterligare studier behövs för att fastställa hur fysiologiska förändringar som inträffar runt menstruationen påverkar omsättningen av PFAS bland tonåriga flickor. Sammanfattningsvis är högre PFAS-exponering förknippad med den industrialiserade världen. Några av de demografiska, livsstils- och fysiologiska faktorerna som var associerade med PFAS-koncentrationer i serum kan vara förbisedda störfaktorer/effektmodifierare som bör inkluderas i framtida PFAS/hälsostudier bland ungdomar.
Nyström J, Benskin JP, Plassman M, Sandblom O, Glynn A, Lampa E, Gyllenhammar I, Lignell S, Moraeus L. 2022. Healthy eating index and diet diversity score as determinants of serum perfluoroalkyl acid (PFAA) concentrations in a national survey of Swedish adolescents. Environ Res 212, 113170.
https://doi.org/10.1016/j.envres.2022.113170
Sammanfattning
Mat är en viktig källa till exponering för perfluoralkylsyror (PFAA) blad den allmänna vuxna befolkningen, men kunskaper om livsmedel som exponeringskälla för PFAS bland ungdomar saknas. Hälsosamma matvanor som etablerats under tonåren kan tänkas påverka hälsan positivt senare i livet. Samband mellan PFAA-koncentrationer i serum och ett hälsosamt kostindex (SHEIA15), samt en diet-diversitet-rankning (RADDS), undersöktes i en nationellt representativ ungdomspopulation från Sverige (Riksmaten Ungdom 2016–2017, RMA). Vi analyserade dessutom samband med ungdomarnas konsumtion av vanliga livsmedelsgrupper och PFAA-koncentrationer. Bland de sju PFAA som upptäcktes i ≥70 % av de 1098 deltagarna (åldern 10–21 år) medianhalterna varierade från <1 ng/g serum av perfluornonansyra (PFNA), perfluordekansyra (PFDA), perfluorundekansyra (PFUnDA), linjär (lin-) perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) och grenad (br-) perfluoroktansulfonsyra (PFOS) till 1–2 ng/g serum av lin-perfluoroktansyra (PFOA) och lin-PFOS. PFNA, PFDA, PFUnDA och lin-PFOS koncentrationerna var positivt associerade med både SHEIA15 och RADDS, ett fynd som sannolikt drivs av högre konsumtion av skaldjur med ökad SHEIA och RADDS. Koncentrationerna av PFDA, PFUnDA och lin-PFOS var positivt relaterade till konsumtion av vanliga fisk-/skaldjursgrupper. Omvända samband mellan PFAA-koncentrationer och mejerikonsumtion tyder på en underliggande faktor bakom mejerikonsumtion som på liknande sätt påverkar ungdomarnas exponering för olika PFAA. Koncentrationerna av br-PFOS var, i motsats till lin-PFOS, inte associerade med SHEIA15, RADDS och konsumtion av olika livsmedelsgrupper. Vi drar slutsatsen att svenska ungdomar som följer en mångsidig och hälsosam kost verkar vara mer exponerade för PFAA än de som äter mindre hälsosamt. Ytterligare forskning är nödvändigt för en bättre förståelse av hälsokonsekvenserna av PFAS-exponering från hälsosam kost.
Nyström-Kandola J, Ahrens L, Glynn A, Johanson G, Benskin JP, Gyllenhammar I, Lignell S, Vogs C. 2023. Low concentrations of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in municipal drinking water associated with serum PFAA concentrations in Swedish adolescents. Environ Int 180, 108166.
https://doi.org/10.1016/j.envint.2023.108166
Sammanfattning
Även om starkt PFAA-förorenat dricksvatten (DV) är en viktig källa till exponering för perfluoralkylsyror (PFAA), så har bidraget från förorenat DW på låg nivå (< 10 ng/L individuella PFAA) till PFAA kroppsbelastning sällan studerats. Denna kunskapslucka utvärderades genom en studie av sambandet mellan koncentrationer av perfluoroktansyra (PFOA), perfluornonansyra (PFNA), perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och deras summakoncentration ∑4PFAA i DV och serum hos bland ungdomar. Vi parade PFAA-koncentrationer i serum hos ungdomar (ålder 10–21 år, n =790) från kostundersökningen Riksmaten Adolescents 2016–17 (RMA) med medelhalter av PFAA i vattenprover insamlade under 2018 från vattenverk (n = 45) som levererade DV till deltagarnas bostäder och skola. Mediankoncentrationerna av individuella PFAA i DW var < 1 ng/L. Mediankoncentrationer av PFNA och PFHxS i serum var < 1 ng/g, medan de för PFOA och PFOS var 1–2 ng/g. Signifikanta positiva samband mellan PFAA-koncentrationer i DW och serum hittades för alla fyra PFAA och ∑4PFAA, med uppskattade serum/DW-koncentrationsförhållanden som varierade sig från 210 (PFOA) till 670 (PFHxS) när exponering från andra källor än DV (bakgrund) beaktades. Medelkoncentrationerna av PFHxS och ∑4PFAA i DV som sannolikt skulle orsaka väsentligt förhöjda serumkoncentrationer över bakgrundsvariationen bland ungdomar i Sverige uppskattades till 0,9 ng/L respektive 2,4 ng/L. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har fastställt ett hälsobaserat riktvärde för acceptabel koncentration av ∑4PFAA på 6,9 ng ∑4PFAAs/ml serum, och denna nivå överskreds av 16 % av RMA-deltagarna. Proportionerligt fler deltagare överskred denna nivå i gruppen som hade ∑4PFAA-koncentrationer över det gränsvärde för ∑4PFAAs/L DV i jämförelse med gruppen som hade PFAA-koncentrationer i DV under gränsvärdet. Studien visar att PFAA-exponering från DV med låga PFAA-nivåer måste beaktas vid riskbedömning av PFFA-exponering bland ungdomar i Sverige.
Nyström J, Benskin J, Plassman M, Sandblom O, Glynn A, Lampa E, Gyllenhammar I, Lignell S, Moraeus L. 2022. A healthy and diverse diet and the association with perfluoroalkyl acid (PFAA) concentrations in Swedish adolescents. ISEE 2022. 34th Annual Conference of the International Society of Environmental Epidemiology, Athens. Volume 2022, Issue 1.
Pineda S, Glynn A, Lampa E, Gyllenhammar I, Benskin J, Lundh T, Lindh C, Kiviranta H, Lignell S. 2022. Demographic differences in chemical mixture exposure and associated determinants among Swedish adolescents. ISEE 2022. 34th Annual Conference of the International Society of Environmental Epidemiology, Athens, Greece. Volume 2022, Issue 1.
Pineda S, Glynn A, Gyllenhammar I, Lignell S. 2022. Exposure of adolescents to heavy metals, persistent organic pollutants (POPs), and rapidly excreted toxic substances in Sweden – the national survey Riksmaten Adolescents 2016-17. ISES 2022 Annual Meeting, Lisbon, Portugal.
Pineda S, Glynn A, Lindh C, Lignell S. 2023. Associations between phthalate metabolites and phenol concentrations measured in urine with food consumption among Swedish adolescents. ISEE 2023. 35th Annual Conference of the International Society of Environmental Epidemiology, Kaohsiung, Taiwan. Volume 2023, Issue 1.
Nyström-Kandola J, Ahrens L, Glynn A, Johanson G, Benskin J, Gyllenhammar I, Lignell S, Vogs C. 2023. Low-grade contaminated drinking water – a significant source of perfluororalkyl acids (PFAA) exposure for Swedish adolescents. NorthTox 2023, Toxicology in the Anthropocene. Stockholm, Sweden.
Pineda S, Lignell S, Gyllenhammar, Lampa E, Bensin J, Lundh T, Lindh C, Kiviranta H, Glynn A. 2023. Sociodemografic determinants associated with toxic substances in Swedish adolescents. NorthTox 2023, Toxicology in the Anthropocene. Stockholm, Sweden.
Nyström-Kandola J. 2024. Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) – unraveling exposure sources and demographical exposure patterns in a Swedish adolescent population. Doctoral Thesis No. 24:16. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Sveriges lantbruksuniversitet.
Pineda S. 2024. Understanding chemical mixtures in Swedish adolescents. An epidemiological investigation into exposure, socio-demographic determinants and immune-health effects. Doctoral Thesis No. 2024:90. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Sveriges lantbruksuniversitet.
Glynn A, Pineda S, Gyllenhammar I, Lindh C, Lignell S. Statistisk analys av hur kost, demografi och andra faktorer påverkar urinhalter av toxiska ämnen och dess metaboliter. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1787123&dswid=2845