NYTT I PROJEKTET!

I senaste numret av SLUs elektroniska nyhetsbrev "Food for thought" finns flera länkar med anknytning till FRESH-projektet, t.ex. ett nytt policydokument om välfärd hos fisk och en "Feeding-your-Mind"-podd om fiskvälfärd, inspelad i Almedalen.

Ny vetenskaplig artikel: Brijs, J., Sandblom, E., Rosengren, M., Sundell, K., Berg, C., Axelsson, M., Gräns, A., 2019. Prospects and pitfalls of using heart rate bio-loggers to assess the welfare of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) in aquaculture. Aquaculture 509:188-197. 

För att kunna få en uppfattning om vad fisken verkligen upplever som stressande måste vi därför först studera fiskens fysiologiska stressreaktioner; d.v.s. vad den uppfattar som stress och hur den reagerar på denna stress. Detta kan man göra i kontrollerade laboratorieförsök där man försöker återskapa hanteringssituationer och odlingsmiljöer eller prova nya foder. Men ofta kan det vara svårt att helt efterlikna en specifik odlingssituation då det är så många olika faktorer som spelar in, så det bästa är att kunna mäta hur fisken reagerar på eventuell stress när den befinner sig i odlingen. Nyutvecklad telemetriteknik (se Fig. 1) ger oss möjlighet att använda så kallade "fokalfiskar", vilket innebär att ett antal fiskar i en odlingstank eller kasse får en liten blodflödes- hjärtfrekvens- och blodtrycksmätare inopererad för att sedan släppas tillbaks i odlingen. Timmar, dagar eller t.o.m. veckor senare fångas fiskarna in igen och man kan nu avläsa hur olika situationer i odlingen har påverkat deras fysiologi. På detta sätt kan vi även se om de specifika situationer som vi återskapar i laboratoriet, med möjlighet till mer detaljerade mätningar av fiskens respons, är representativa för den verkliga situationen ute i odlingen.

Vårt team är med och utvecklar denna nya teknik tillsammans med en bioingenjör från USA. Vi har även system för att mäta hjärt- och andningsfrekvens hos fisk i laboratoriet utan några som helst operativa ingrepp. Principen baseras på att våra muskler avger mycket svaga elektriska impulser när de arbetar. Genom att använda elektroder i vattnet runt fisken kan vi plocka upp dessa svaga signaler från hjärtat och andningsmuskulaturen. Med andra ord så kan vi mäta dessa stresskänsliga fysiologiska system utan att ens röra fisken.

Hör mer om projektet på Sveriges Radio, Vetandets värld, 7 april 2014

Projektgruppen: Bo Algers (SLU), Michael Axelsson (GU), Lotta Berg (SLU, koordinator), Jeroen Brijs (GU, ej med på bild), Albin Gräns (SLU), David Huyben (SLU, ej på bild), Anders Kiessling (SLU), Torbjörn Lundh (SLU, ej med på bild), Erik Sandblom (GU), Kristina Sundell (GU) och Henrik Sundh (GU).

Kontakta FRESH-gruppen!

Figur 1. Biotelemetrisystem för fisk implanterat i bukhålan på en laxfisk. Systemet har två så kallade "Doppler blodflödesprober" vilka är placerade runt aorta (I) och det stora blodkärlet till magtarmkanalen (II). (Figur Albin Gräns)

Figur 2. Modern kassodling på norska västlandet. En sådan kasse kan vara upp till 120 meter i omkrets och innehålla mer än 100000 djur. Att studera den enskilda individens upplevelse är med dagens teknik nästan omöjligt, men helt centralt för att garantera inte bara djurets välfärd men också att vi kan skapa så funktionella odlingssystem som möjligt. (Foto: Anders Kiessling).

Projektet består av fyra olika delprojekt. Mer information om dessa finner du via länkarna nedan:

• Försök 1: Varför skadas tarmbarriären hos fisk av stress?
• Försök 2: Hur påverkas fisk av de identifierade välfärdsproblemen på labb och i odlingsmiljö?
• Försök 3: Effekten av alternativa fodermedel på fiskens normala tarmmikroflora och tarmbarriärens funktion.
• Försök 4: Effekten av grumligt vatten i kombination med höga temperaturer på syre konsumtion, hjärt- och andningsfrekvens.