Animal welfare in modern production systems for fish

Senast ändrad: 23 augusti 2019
Fresh_photo_fish.jpg

FRESH – Fish REaring and Stress Hazards. Den stora utmaningen med djurskydd för fisk är att fisken inte har något för oss människor tydligt avläsbart kroppsspråk som kan ge vägledning om fiskens upplevelser. De flesta fiskar har inte heller möjlighet att skapa ljud, vilket annars är ett vanligt sätt för djur att signalera rädsla och obehag. Fisken kan istället signalera rädsla genom flyktbeteende, men även "frysning", d.v.s. att den håller sig helt stilla och även minskar antal hjärtslag och andningsfrekvens. Dessa signaler kan vara svåra för oss att uppfatta i en odlingsmiljö, som t.ex. vid håvning, sortering, transport, vaccinering med mera. Sammantaget gör den här avsaknaden av tydligt avläsbara signaler från fisken att det är mycket svårt för den som skall skriva lagar, regler och rekommendationer för handhavande av fisk.


NYTT I PROJEKTET!

I senaste numret av SLUs elektroniska nyhetsbrev "Food for thought" finns flera länkar med anknytning till FRESH-projektet, t.ex. ett nytt policydokument om välfärd hos fisk och en "Feeding-your-Mind"-podd om fiskvälfärd, inspelad i Almedalen.

Ny vetenskaplig artikel: Brijs, J., Sandblom, E., Rosengren, M., Sundell, K., Berg, C., Axelsson, M., Gräns, A., 2019. Prospects and pitfalls of using heart rate bio-loggers to assess the welfare of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) in aquaculture. Aquaculture 509:188-197


För att kunna få en uppfattning om vad fisken verkligen upplever som stressande måste vi därför först studera fiskens fysiologiska stressreaktioner; d.v.s. vad den uppfattar som stress och hur den reagerar på denna stress. Detta kan man göra i kontrollerade laboratorieförsök där man försöker återskapa hanteringssituationer och odlingsmiljöer eller prova nya foder. Men ofta kan det vara svårt att helt efterlikna en specifik odlingssituation då det är så många olika faktorer som spelar in, så det bästa är att kunna mäta hur fisken reagerar på eventuell stress när den befinner sig i odlingen. Nyutvecklad telemetriteknik (se Fig. 1) ger oss möjlighet att använda så kallade "fokalfiskar", vilket innebär att ett antal fiskar i en odlingstank eller kasse får en liten blodflödes- hjärtfrekvens- och blodtrycksmätare inopererad för att sedan släppas tillbaks i odlingen. Timmar, dagar eller t.o.m. veckor senare fångas fiskarna in igen och man kan nu avläsa hur olika situationer i odlingen har påverkat deras fysiologi. På detta sätt kan vi även se om de specifika situationer som vi återskapar i laboratoriet, med möjlighet till mer detaljerade mätningar av fiskens respons, är representativa för den verkliga situationen ute i odlingen.

Vårt team är med och utvecklar denna nya teknik tillsammans med en bioingenjör från USA. Vi har även system för att mäta hjärt- och andningsfrekvens hos fisk i laboratoriet utan några som helst operativa ingrepp. Principen baseras på att våra muskler avger mycket svaga elektriska impulser när de arbetar. Genom att använda elektroder i vattnet runt fisken kan vi plocka upp dessa svaga signaler från hjärtat och andningsmuskulaturen. Med andra ord så kan vi mäta dessa stresskänsliga fysiologiska system utan att ens röra fisken.

Hör mer om projektet på Sveriges Radio, Vetandets värld, 7 april 2014

Projektgruppen: Bo Algers (SLU), Michael Axelsson (GU), Lotta Berg (SLU, koordinator), Jeroen Brijs (GU, ej med på bild), Albin Gräns (SLU), David Huyben (SLU, ej på bild), Anders Kiessling (SLU), Torbjörn Lundh (SLU, ej med på bild), Erik Sandblom (GU), Kristina Sundell (GU) och Henrik Sundh (GU).

Kontakta FRESH-gruppen!

Figur 1. Biotelemetrisystem för fisk implanterat i bukhålan på en laxfisk. Systemet har två så kallade "Doppler blodflödesprober" vilka är placerade runt aorta (I) och det stora blodkärlet till magtarmkanalen (II). (Figur Albin Gräns)

Figur 2. Modern kassodling på norska västlandet. En sådan kasse kan vara upp till 120 meter i omkrets och innehålla mer än 100000 djur. Att studera den enskilda individens upplevelse är med dagens teknik nästan omöjligt, men helt centralt för att garantera inte bara djurets välfärd men också att vi kan skapa så funktionella odlingssystem som möjligt. (Foto: Anders Kiessling).

Projektet består av fyra olika delprojekt. Mer information om dessa finner du via länkarna nedan:

Relaterade sidor:
Sidansvarig: gunilla.jacobsson@slu.se