Djurvälfärd i samband med avlivning av odlad fisk

Senast ändrad: 22 februari 2019
Djurvalfard_avlivning_fisk.jpg

År 2013 publicerade vi rapporten "Riskbedömning av slakt av odlad fisk i Sverige, 31-4568/11". I rapporten framgick att koldioxidbedövning (CO2) var den bedövningsmetoder med störst risk att ge sänkt välfärd hos fisken. Den slutsatsen var på intet sätt överraskande med tanke på att bedövning av fisk med CO2 ansetts vara oacceptabel av EFSA (European Food Safety Authority) sedan 2004 eftersom "koldioxid upplevs som aversivt av fisk och orsakar onödigt lidande i samband med slakt". Trots detta är koldioxidbedövning, i Sverige, fortfarande lagligt och det överlägset vanligaste systemet. Detta beror delvis på tradition men även på att utvecklingen av alternativa bedövningssystem tar tid något självklart alternativ finns idag ej tillgängligt. Försvårande för processen är också den nya forskning som visar att även i situationer när fisken ser lugnt ut kan de vara oerhört stressade. För att kunna bedöma fiskens välfärd vid slakt behöver vi därför validerade olika välfärdsindikatorer i fisk. Vi behöver också en bättre förståelse av tillstånden medvetslös och orörlig i fisk och utveckla metoder för att bedöma dessa på ett tillförlitligt sätt.

Den perfekta slaktbedövningsmetoden är en som inducerar ögonblicklig och långvarig medvetslöshet vilket ger personalen tillräckligt med tid för att avliva djuret. Om fisken blir orörligt innan det förlorad medvetenhet finns det risk för att strupskärning, avblodning och urtagning sker på ett medvetet djur. Ett annat problem är om perioden då djuret förlorar medvetandet är för kort eftersom då riskerar fisken att vakna upp under pågående slakt. Båda dessa scenarier är både omoraliska och bryter mot Sveriges och Europas djurskyddslagstiftningar. Men ett återkommande problem vid all bedömningen av fiskars välfärd vid slakt är att det inte finns något tydligt och tillförlitligt sätt att bedöma när en fisk förlorar medvetandet. Huruvida en fisk är medvetslös eller bara orörlig är helt avgörande vid all bedövning innan slakt då ett medvetslöst djur inte kan uppleva något lidande. En metod som tidigare används för att mäta medvetandet i fisk är att registrera hjärnaktivitet genom framkallade svar på dess Elektroencefalografi (EEG). I projektet kommer vi att utveckla en standardiserad metod för att registrera visuellt framkallade svar på fiskars EEG (VERs).

I projektet fokusera på bedövningsmetoder som för närvarande används på nordiska fiskodlingar (CO2, elektricitet, klubbning och nedkylning) samt ny metoder som är under utveckling. Vi kommer också att testa hur bedövningsmetoderna påverkas av omgivningstemperaturen och i kombination med strupskärning, avblodning och urtagning för att säkerställa att metoderna resulterar i tillräckligt lång medvetslöshet. Förutom registreringar av VERs, kommer vi också att visuellt övervaka en rad yttre tecken som ventilationshastighet, ögonrörelser och andra kroppsrörelser. Genom att korrelera dessa yttre tecken med VERs kommer vi att kunna avgöra om någon av dessa är praktiskt användbart för att bedöma fiskmedvetandet ute på verkliga odlingarna.

Relaterade sidor:
Sidansvarig: gunilla.jacobsson@slu.se