Helsädesensilage till mjölkrasstutar

Senast ändrad: 22 april 2021

Projektet innefattar flera delprojekt och syftar till att öka kunskaperna om fodervärdet av helsädesensilage från spannmålsgrödor till växande nötkreatur. Vi studerar foderkonsumtion, tillväxt och smältbarhet samt hur dessa parametrar påverkas av utvecklingsstadie, kemisk sammansättning och nedbrytningskaraktäristik hos fodret.

Utvecklingsstadiets inverkan på foderkonsumtion och tillväxt hos mjölkrasstutar utfodrade helsädesensilage av korn.
Foderkonsumtion och tillväxt mäts hos mjölkrasstutar i olika åldrar utfodrade med helsädesensilage av korn skördat vid axgång, mjölk- och degmognad. Vi studerar även effekt av kraftfodergivans nivå på konsumtion och tillväxt hos yngre mjölkrasstutar.

Jämförelse mellan helsädesensilage av korn och vallensilage samt blandningar av ensilagen till växande mjölkrasstutar. Foderkonsumtion och tillväxt hos äldre mjölkrasstutar studeras.

Resultat
Helsädesensilage är ett grovfoder som vanligtvis ges till nötkreatur. Helädesensilage kan göras av samtliga spannmålsslag men korn och havre är vanligast i Sverige medan vete är vanligast utomlands. Helsäd är en liten fodergröda i Sverige och odlas på en areal som motsvarar ca 5% av den areal som används till gräs och klöver.

Helsäd består av hela spannmålsgrödan, ax och strå, och skördas innan spannmålskärnorna mognat. Det skördade materialet kan antingen hackas och läggas i en silo utan lufttillträde eller rullas ihop till balar som plastas in. Egenskaperna hos helsädesensilage påverkas i stor utsträckning av när spannmålen skördas. Vid skörd i ett tidigt utvecklingsstadium liknar helsäden en gräsgröda men efterhand som den mognar fylls spannmålskärnorna med stärkelse och fodret liknar alltmer en blandning av kärnor och halm.

Smältbarheten, d.v.s. hur stor andel av fodret som bryts ned i djuret, bestämmer hur mycket tillgänglig energi som finns i foder. Smältbarheten i grovfoder beror i hög utsträckning på hur mycket fiber som finns i fodret och på fiberns smältbarhet. Fibersmältbarheten sjunker vanligtvis i helsäd, liksom i andra grovfodergrödor, men till skillnad från t.ex. gräs så sjunker fiberinnehållet i helsäd efter axgång p.g.a. att kärnorna fylls med stärkelse. När helsäden skördas i ett sent mognadsstadium kan smältbarheten sjunka p.g.a. att djuren inta kan smälta kärnorna. Detta är speciellt viktigt för nötkreatur eftersom de inte tuggar kärnor speciellt bra, till skillnad från får. Mognadsstadiet kan också påverka djurens konsumtion av helsädesensilage. Helsäden blir torrare ju mer mogen den blir och det innebär oftast att ensilage konsumtionen ökar. Som tidigare nämndes sjunker fiberinnehållet i helsäd efterhand den mognar och det har också oftast en positiv inverkan på konsumtionen hos djur.

I Sverige skördas mycket helsäd som rundbalsensilage medan den utomlands oftast hackas och läggs i silo. Det finns nästan inga 50 undersökningar gjorda där man studerat skillnaden mellan långt och hackat helsädesensilage. Från studier med andra grovfodermedel vet man att hackning kan öka djurens konsumtion, t.ex. p.g.a. att det går snabbare att äta eller att djuren behöver kortare tid att idissla foder.

Syftet med den här avhandlingen var att studera hur mognadsstadium och hackning av helsäd påverkar smältbarheten, konsumtionen och tillväxten hos växande nötkreatur.

Konsumtion och smältbarhet studerades hos mjölkraskvigor som utfodrades med helsädesensilage av korn och vete som skördats vid axgång (precis när axet kommit fram ur översta bladet), mjölkmognad (när kärnorna är fyllda med vattnigt innehåll) och degmognad (när kärnorna fylls med stärkelse och är halv-hårda när man klämmer på dem). Större och mindre mjölkrasstutar (kastrerade tjurar) utfodrades med helsädesensilage av korn varvid konsumtion och tillväxt studerades. Foderkonsumtion och ätbeteende studerades hos större mjölkrasstutar som utfodrades med långt och hackat helsädesensilage som skördats vid axgång och degmognad. Foderkonsumtion foderselektion och tillväxt studerades hos unga mjölkrasstutar som utfodrades med långt eller hackat helsädesensilage skördat vid degmognad.

Resultaten visade att smältbarheten sjunker mellan axgång och mjölkmognad men förblir i stort sett oförändrad mellan mjölk- och degmognad. Överlag åt djuren mer när helsäden skördades vid degmognad jämfört med mjölkmognad och axgång. Det berodde på att ensilaget oftast var torrare vid degmognad och att fiberinnehållet var lägre. På grund av att de åt mer växte de djur som fick helsädesensilage skördat vid degmognad bättre än de som fick det som skördats vid mjölkmognad. Foderkonsumtionen ökade när helsäd som skördats vid degmognad hackades men hackning påverkade inte konsumtionen av det som skördats vid axgång. Djuren åt snabbare av det hackade fodret men idisslingstiden påverkades inte. Ät och tuggningsmönstret hade inget inflytande på foderkonsumtionen. Den lägre konsumtionen av det långa helsädesensilaget skördat vid degmognad tycktes bero på att djuren ogillade de borst som finns på kornkärnor. De yngre stutarna tycktes känsligare för borsten än de äldre och sorterade i viss utsträckning bort kärnor och borts när de åt. Det skilde mer i konsumtion mellan långt och hackat ensilage hos de yngre djuren jämfört med de äldre. De yngre djuren som fick hackat ensilage växte betydligt bättre an de som fick långt p.g.a. att de åt mer.

Sammanfattningsvis skall helsäd skördas antingen vid axgång när smältbarheten är högre eller vid degmognad när konsumtionen är högre. Om den skördas vid degmognad skall helsäden helst hackas åtminstone om den skall utfodras till yngre nötkreatur.

Publikationer
Rustas, B.O., 2009. Whole-crop cereals for growing cattle. Effects of maturity stage and chopping on intake and utilisation. Swedish Univ. of Agric. Sci., Dept. of Animal Enrivonment and Health, Skara, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, Doctoral Thesis no 2009:74.

Ansvarig för projektet är Elisabet Nadeau.