Hinder och möjligheter för ökad naturbetesdrift

Senast ändrad: 28 januari 2022
Foto: Man går i naturbetesmarker med kor i bakgrunden

Naturbetesmarker är bland de mest artrika markerna i Sverige och är hem för en lång rad hotade växter, svampar, insekter och fåglar. För att denna mångfald ska leva vidare krävs att betesdriften fortgår. Att bevara och utveckla brukandet av naturbetesmarkerna har blivit en fråga av nationellt intresse som berör såväl ansvariga tjänstemän och politiker som den vanlige svenske medborgaren. Kanske berör frågan ändå allra mest de svenska lantbrukarna som med hjälp av sina betesdjur har verktygen och förmågan att hålla naturbetesmarkerna öppna genom beteshävd.

Ett samarbete mellan Föreningen Naturbeteskött i Sverige och SLU har resulterat i rapporten ”Hinder och möjligheter för ökad hävd av naturbetesmarker ur ett lantbrukarperspektiv – en kunskapsöversikt”. Rapporten avser att belysa naturbetesmarkerna och deras bevarande just ur lantbrukarens synvinkel. Vad är det som gör att en lantbrukare fortsätter att låta beta och bruka sina naturbetesmarker medan en annan upphör med driften? I rapporten behandlar författarna bland annat lönsamhet, djurvälfärd, myndighetsutövning, vinterhållning av betesdjur och frågan om viltets påverkan på naturbetesmarkerna.

Rapporten baseras på både vetenskapliga artiklar och insamlade erfarenheter från fältet.

Fortsatt hävd av naturbetesmarker är beroende av en mängd faktorer som ofta samverkar med varandra, men möjligheten att uppnå tillräcklig lönsamhet i betesbaserad djurhållning för att kunna ta ut timlön och ha råd att investera i rationella byggnader är en nyckelfaktor.