Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning

Senast ändrad: 21 januari 2022
Foto: Två lamm dricker ur mjölknappar i en box.

De flesta får- och lammproducenter har någon gång att ta ställning till om överskottslamm ska avlivas eller födas upp som napplamm om adoption inte är möjlig. För den enskilde producenten ska kunna göra en bedömning om hon/han ska föda upp lamm som napplamm är det värdefullt att ha information om t.ex. kostnader, tidsåtgång och hur uppfödningen kan genomföras för både djur och producent på bästa sätt.

I projektet "Strategier och vid napplammsuppfödning" följdes napplammsuppfödningen under vårlamningen 2020 i fyra besättningar.  I projektet dokumenterades rutiner, tidsåtgång, lammens tillväxt, foderåtgång, slaktresultat m.m. samt det ekonomiska utfallet.

Slutsatser

Napplamm kan ha hög tillväxt och uppnå samma slaktresultat som syskon som går kvar hos modern under förutsättning att de får en omsorgsfull skötsel, är friska samt ges mjölkersättning av god kvalitet och utfodras med anpassat kraftfoder under tillräckligt lång tid. De behöver ha tillgång till grovfoder alternativt bete men hur grovfoder eller bete påverkat tillväxten är inte undersökt i denna studie.

Person tillsammans med två lamm i box.

Framgångsrik napplammsuppfödning är tidskrävande, speciellt blandning och utfodring av mjölkersättning samt rengöring av utfodringsutrustning är det som tar längst tid. Viktiga faktorer för att minska arbetstiden är att ha kort mjölkperiod, bra rutiner och att arbeta rationellt.

Kort mjölkperiod och tidig avvänjning med bibehållen hälsa och tillväxt är en förutsättning för god ekonomi. Det är positivt om lammen vänjs vid kraftfoder tidigt inför avvänjningen. För godtagbar tillväxt krävs sannolikt att de får ha med sig kraftfodret ut på betet för att kompensera att de fått mjölk kortare tid än lamm som går kvar hos tackan.

Napplamm som går till slakt kan bära sina kostnader för mjölkersättning och kraftfoder. De kan ge ett bidrag till kostnader för arbetstid, utrustning byggnader, tackans kostnader men inte täcka dem fullt ut. I de fall lammen kan ges ett högre värde som vid skinn- eller livdjursförsäljning bär sig napplammen ekonomiskt bättre eller till och med bra.

Fakta:

Projektet finansierades av SSF: Stiftelsen Svensk Fårforskning och Västra Götalandsregionen (RUN 2021-0021)

Ansvariga: Annelie Carlsson, Annika Arnesson, SLU Skara