Utfodring och tillväxt hos rekryteringskvigor i mjölkkobesättningar

Senast ändrad: 22 april 2021
Foto: En kalv står på en kulle utomhus och tittar ner.

På Avdelningen för produktionssjukdomar, SLU Skara, bedrivs KVIGPROJEKTET, där rekryteringskvigorna i 122 mjölkkobesättningar studeras avseende hälsa, skötsel, utfodring och miljö. Anna Hessle, Avdelningen för produktionssystem, sammanställer och analyserar data avseende kvigornas utfodring och tillväxt.

Resultaten kring utfodringen finns publicerad i den vetenskapliga artikeln Hessle, A, Nadeau, E. and Svensson, C. 2004. Feeding dairy calves and replacement heifers in South-western Sweden : a survey. Acta Agriculturae Scandinavica - Animal Science 54: 94-102.

Sammanfattning av utfodringsdelen
Dagliga fodergivor och deras näringsinnehåll registrerades för rekryteringskvigor från födsel till inkalvning i 122 mjölkkobesättningar i västra Sverige. Kvigornas vikt bestämdes vid olika tillfällen och därifrån räknades deras dagliga tillväxt fram. Kalvarna i studien fick under mjölkperioden helmjölk i 45% av besättningarna, mjölkersättning i 45% av besättningarna och en blandning av helmjölk och mjölkersättning i 10% av besättningarna. Kalvfärdigfoder var det dominerande kraftfoderslaget under mjölkperioden, medan spannmål dominerade för äldre kvigor. Spannmålen kompletterades med koncentrat fram till sex månaders ålder och vid inkalvning. Hö var det dominerande grovfodret under mjölkperioden, medan vallensilage, ofta i kombination med hö, var det vanligaste grovfoderslagen från sex månaders ålder. Under betesperioderna hölls kvigorna på hagmarker i 33% av besättningarna, på vallar i 15% av besättningarna och på en kombination av hagmarker och vallar i 52% av besättningarna. Vid en jämförelse med svensk utfodringsnorm fick kalvarna i en majoritet av besättningarna för låga nivåer av protein i foderstaten från avvänjning till sex månaders ålder. Foderstaterna innehöll också ofta för lite energi för att uppnå den rekommenderade tillväxten på 700 g/dag. I besättningarna var medianvärdet på kvigornas tillväxt från födsel till kalvning 567 g/dag. Korrekt foderstatsberäkning och strategisk betesplanering kan vara sätt att öka tillväxten och därmed minska uppfödningstiden och uppfödningskostnaden i svenska mjölkkobesättningar.

Läs mer
Vetenskaplig artikel
Hessle, A., Nadeau, E., Svensson, C., 2004. Feeding dairy calves och replacement heifers in south-western Sweden – a survey. Acta Agriculturæ Scandinavica Section A - Animal Science 54, 94-102. (pdf)

För information om utfodring och tillväxt hos kvigorna, kontakta Anna Hessle.

Sidansvarig: gunilla.jacobsson@slu.se