Protein och vitaminförsörjning till mjölkkor med 100% ekologiskt foder

Senast ändrad: 22 april 2021
Foto: Gröna fält med en ladugård i bakgrunden.

EU vill minska användningen av syntetiska vitaminer i ekologisk mjölkproduktion. Detta ställer högre krav på vitamininnehållet i fodermedlen. Kraven på 100 % ekologiskt foder och mer närproducerade fodermedel kan också påverka ekologisk mjölkproduktion.

Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000, vilket medförde att proteinfodermedel i mjölform inte längre får användas i en ekologisk foderstat. Från och med 2008 ska dock korna utfodras med 100 % ekologiskt foder. Ekologisk produktion syftar till att ge korna foder på ett naturligt sätt och det står att syntetiska vitaminer enbart ska tillsättas om behovet finns. Det är främst de fettlösliga vitaminerna A, D och E som tillsätts syntetiskt och för E-vitamin (α-tokoferol) har den syntetiska all-rac-α-tokoferyl formen och den naturliga formen RRR-α-tokoferol olika biologisk aktivitet då den naturliga formen utnyttjas bättre av djuren.

I ett avslutat försök som löpte över två laktationer jämförde vi två 100 % ekologiska foderstater mot varandra. Den ena hade åkerböna och raps som proteinkälla och den andra ärter och raps. Vi fann inga större skillnader i mjölkproduktion mellan de två behandlingarna men eftersom det gick åt mindre mängd åkerböna än ärt bör foderstaten med åkerböna vara mer ekonomiskt lönsam. Mjölken från korna som utfodrades med åkerböna hade även en högre fetthalt vilket bidrar till en bättre lönsamhet.

Korna ingick även i ett vitaminförsök där alla kor fick ett mineralfoder utan syntetiska vitaminer under den första laktationen. Under den andra laktationen fick alla kor ett mineralfoder med syntetiskt vitamin under hela laktationen. Hälften av korna fick under båda åren ett seminaturligt E-vitamintillskott (RRR-α-tokoferylacetat) på 2400 IE (dubbel rekommenderad dos), 3 veckor före beräknad kalvning till 3 veckor efter kalvning. Detta gjordes för att se om E-vitaminkoncentrationen i blodet och mjölken kan ökas under den period då E-vitamin behövs som bäst av djuren.

  • Blodprover togs 3 veckor före beräknad kalvning, vid kalvning, 3 veckor efter kalvning och 5-7 månader efter kalvning.
  • Mjölkprover togs vid kalvning, 4 dagar efter kalvning, 3 veckor efter kalvning och 5-7 månader efter kalvning.

Resultaten av vitaminstudien visar

  • En tendens till ökning av E-vitaminkoncentrationen i blodet vid kalvning hos kor som fick det semi-naturliga E-vitaminet.
  • Signifikant högre E-vitaminkoncentrationen i blodet 3 veckor efter kalvning hos kor som fick det semi-naturliga E-vitaminet.
  • Inga skillnader i vitaminkoncentration mellan behandlingar i mjölken under det första året då inga syntetiska vitaminer tillsattes men då det var en relativt hög vitaminnivå i grovfodret som korna åt.
  • Högre vitaminkoncentrationer i mjölken hos kor som fick det semi-naturliga E-vitamintillskottet 6 veckor runt kalvning under det andra året. Detta år fick alla kor syntetiskt vitamin men det var låga vitaminnivåer i grovfodret detta år och det gjorde att korna fick i sig mindre mängd naturligt vitamin från fodret även om de fick i sig ungefär samma mängd E-vitamin totalt då det syntetiska E-vitaminet var medräknat. Detta kan ha medfört att det semi-naturliga tillskottet av E-vitamin hade större påverkan detta år och ledde till skillnader mellan grupperna i råmjölk, 4 dagar efter kalvning och 3 veckor efter kalvning.

Vi såg inga tydliga effekter på vare sig mjölkmängd, mjölkkomposition, fertilitet eller hälsa.

Projektet startade i oktober 2005 och pågick fram till 2007. Det finansierades av SLUs medel för ekologisk forsning (EKO Forsk).

Publicerat:

För ytterligare information om projektet kontakta Hanna Lindqvist eller Elisabet Nadeau.

Sidansvarig: gunilla.jacobsson@slu.se