Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Senast ändrad: 28 september 2023

Projektansvarig: Jan BertilssonSkördad vall i strängar. Foto.
Doktorand: Mikaela Patel
Övriga medverkande: Ewa Wredle, Eva Spörndly

 Stor andel vallfoder


Det finns många positiva saker med att öka andelen vallfoder till mjölkkor. Det är bra för kon eftersom hon av naturen är gräsätare. Odling av gräs och klöver ger mera möjlighet att minska på gödslingen och fortfarande få goda skördar. I jämförelse med annan odling så ger vallodling mindre behov av kemisk ogräsbekämpning. Vall är också bra för insekter, fåglar och annat djurliv. Nyare forskning visar också att ökad andel vallfoder ger mera omättat fett i mjölken och detta anses nyttigt för människan. På minussidan står att de flesta undersökningar visar att mjölkavkastningen hos korna minskar vid hög andel vallfoder. I dagens pressade ekonomiska situation för svensk mjölkproduktion kan detta få avgörande betydelse. Vi tror emellertid att en gradvis anpassning till mera vallfoder, som följer kons minskade näringsbehov kan minimera produktionssänkningen. Minskade kostnader i utfodringen kommer i så fall att medföra att det blir ett större överskott när alla kostnader dragits ifrån mjölkintäkterna.

Försökets upplägg


Vi studerar hur en hög vallfoderandel under perioden efter att korna blivit dräktiga påverkar mjölkproduktion, fodereffektivitet, klimatpåverkan, mjölkkvalitet och kornas välbefinnande. Försöket omfattar tre försöksbehandlingar och pågår under två år eller minst 80 hela laktationer. Två av försöksbehandlingarna uppfyller KRAVs regler för grovfoderandel. Efter den tredje laktationsmånaden höjs andelen antingen till minst 60% (grupp1) eller stegvis upp till 90% (grupp 2). Som jämförelse kommer också en konventionell utfodring med 40-50 % grovfoder i foderstaten att finnas. Andelen vallfoder gäller både på stall och på bete. Intresset för klimatfrågor har gjort att fokus kommit att riktas ännu mera på detta än vad som ursprungligen var avsikten. Vi kommer att introducera en teknik för mätningar av metan på producerande djur som är ny för Sverige (spårgasmetoden). Vi får teknisk assistans med detta från Agriculture and Agri-Food Canada (Dr Alan Iwaasa).

Mätningar av metanemissioner från mjölkkor

På Kungsängens Forskningscentrum undersöks just nu hur mycket metan som verkligen produceras från svenska mjölkkor. Metanmätningarna ingår som en del av projektet ”Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder”. Försöket pågår från oktober 2008 – januari 2009 och består av tre mätperioder. Syftet är dels att jämföra metanproduktionen från kor som får olika andelar vallfoder, dels att jämföra resultaten med teoretiska beräkningar. Sex våmfistulerade kor utfodras med de andelar vallfoder som beskrivits tidigare. Metanet (CH4) mäts med Svavelfluorid (SF6) spårgasmetoden som går ut på att en liten genomsläpplig behållare fylld med en känd mängd och utsläppshastighet av SF6 placeras i våmmen. En lufttömd behållare sätts runt nacken på kon och denna kopplas till en grimma utrustad med en smal slang. På så sätt dras en jämn ström av luft från mun och nos upp i behållaren. Behållarna byts en gång per dygn och gasprover samlas i provrör för analys med gaskromatografi. Metanproduktionen beräknas från koncentrationerna av CH4 och SF6 samt den kända utsläppshastigheten av SF6 från behållaren i våmmen.

Ko med grimma med utrustning för metanmätning. Foto.Ko med grimma med utrustning för metanmätning. Foto.

Mikaela Lindberg förbereder utrustning. Foto.

Läs mer: 

Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med stora vallfodergivor (OH-bilder i pdf-format)

Ekotrippen - Populärvetenskaplig hemsida om ekologisk djurhållning

Forskning Special: Att rapa metan är normalt för en väl fungerande mjölkko

Mätning ska avgöra kors utsläpp av växthusgaser (artikel i DN)

Svenska kor rapar 300 g metan per dag (artikel på ATL.nu)

Wanted: windy cows for diet trials (artikel i Times)


Kontaktinformation