Värphöns kan utfodras på flera sätt. Det viktiga är att det dagliga behovet av olika näringsämnen tillgodoses om hönan skall kunna värpa i förhållande till sin förmåga.
Det tabellverk över näringsbehov till fjäderfä som mest hänvisas till är
National Academy Press (NRC), Nutrient Requirements of Poultry. Dessa rekommendationer är strikt vetenskapliga och innehåller inga "säkerhetsmarginaler" för eventuella högre behov i samband med stressituationer. Näringsinnehållet i praktiska foderblandningar är ofta därför något högre, speciellt beträffande vitaminer.
Ett annat viktigt tabellverk är den europeiska fodermedelstabellen (European Table of Energy Values of Poultry Feedstuffs). De energivärden för fjäderfä som finns i "foderlagen" (Jordbruksverkets föreskrift om foder SJVFS 2009:20) refererar till denna tabell.
När foderråvarorna blandats och upphettats med ånga pressas det genom en matris varvid fodret får sin pelletsform. Till värphöns krossas vanligtvis pelleten därefter.
De näringsämnen som man främst måste ta hänsyn till framgår av tabell 1 som också visar exempel på ungefärliga koncentrationer i en normal fullfoderblandning. Utfodring kan också ske i form av ett koncentrat som ges tillsammans med eller vid sidan av spannmål. Om måltiden är smaklig och välbalanserad rättar hönan mun efter matsäcken och äter precis så mycket som hon behöver för att må bra och producera väl. En dagsportion av en foderblandning typ tabellen är cirka 100-150 g, beroende på hennes vikt och produktionsnivå samt inte minst befjädring.
Tabell 1. Viktiga näringsämnen i foder till fjäderfä
|
Näringsämne |
Innehåll (cirka) |
|
Omsättbar energi, MJ/kg |
11 |
|
Protein, g/kg |
160 |
|
Aminosyror, g/kg |
|
|
Metionin |
4,0 |
|
Metionin + Cystin |
6,5 |
|
Lysin |
7,5 |
|
Fett, g/kg |
45 |
|
Linolsyra |
8 |
|
Kalcium |
35 |
|
Fosfor |
6 |
|
Natrium |
1,5 |
|
Vitaminer och spårämnen |
"tillräckligt" |
|
Xantofyll, mg/kg |
12 |
Foderindustrin tillhandahåller en mängd olika recept som kan vara anpassade till t.ex. djurmaterial, ålder och inhysningsform, alltefter djurägares och avelsföretagens önskemål och rekommendationer.
Omsättbar energi definieras som skillnaden mellan fodrets innehåll av bruttoenergi och energi som går bort i form av urin och gödsel.
Fodret måste innehålla förhållandevis mycket kalcium eftersom äggskalet till allra största delen består av kalciumkarbonat. Vitaminer som tillförs är A-, D3-, K- och E-vitamin samt ett 10-tal B-vitaminer. Spårämnen (d.v.s. metalljoner som tillförs i mycket små mängder) är främst jod, selen, mangan, kobolt, zink, koppar och järn. Vitaminer och spårämnen blandas ihop i en premix i proportioner som innebär att en tillsats av t.ex. 5 g per kg färdig foderblandning täcker behovet.
Xantofyll är färgpigment som behövs för att ge färg åt gulan. Aktuella råvaror härför är lucern- och/eller majsglutenmjöl samt mjöl från grönalger, paprika eller tagetesblomma.
Tabell 2. Exempel på foderblandning som uppfyller kraven i tabell 1
|
Råvaror |
Innehåll |
Mingräns |
Maxgräns |
Kommentar |
|
Vete |
250.0 |
0 |
300 |
|
|
Korn |
388.0 |
0 |
400 |
|
|
Havre |
100.0 |
0 |
300 |
|
|
Rågvete |
|
0 |
200 |
|
|
Vetekli |
10.0 |
0 |
70 |
|
|
Vetefodermjöl |
|
0 |
100 |
|
|
Lucernmjöl |
30.0 |
0 |
70 |
För att ge färg åt gulan |
|
Majsglutenmjöl |
|
0 |
50 |
För att ge färg åt gulan |
|
Rapsmjöl |
|
0 |
100 |
Ej till alla brunäggsvärpare |
|
Sojamjöl |
70.0 |
0 |
300 |
|
|
Fiskmjöl |
30.0 |
0 |
50 |
Max 0.4% fiskråfett |
|
(Köttfodermjöl) kan ersättas med andra proteinråvaror |
10.0 |
0 |
30 |
Restprodukt från slakteri- industrin. P.g.a. risken för förväxling med idisslarfoder och spridning av "galna kosjukan" är det sedan 2001 tillsvidare förbjudet att använda kött-och benmjöl till alla matproducerande husdjur. |
|
Slakterifett |
15.0 |
0 |
30 |
Restprodukt från slakteriindustrin |
|
Veg. fett (olja) |
|
0 |
30 |
Komplement/alternativ till slakterifett |
|
Vitaminpremix |
5.0 |
5 |
5 |
Beror på konc. |
|
Foderkalk |
78.0 |
0 |
100 |
Beror på Ca-behovet |
|
Dikalciumfosfat |
7.0 |
0 |
20 |
Beror på Ca- och P-behov |
|
Monokalciumfosfat |
|
0 |
20 |
|
|
Koksalt |
1.5 |
0 |
2 |
Beror på Na-behovet |
|
DL-metionin |
1.7 |
0 |
2.0 |
Aminosyra i "ren" form |
|
Lysin-HCl |
0.8 |
0 |
2.0 |
Aminosyra i "ren" form |
|
Summa |
1000.0 |
|
|
|
I tabell 2 ovan finns rågvete upptaget endast med angivna min. och max. gränser. Det innebär att det kan tillåtas ingå upp till ca 20% om det med hänsyn till näringsinnehållet är prismässigt attraktivt i jämförelse med andra spannmålsslag. Det kan då ersätta motsvarande mängder av dessa. På samma sätt kan vetekli, vetefodermjöl etc. ersätta andra fodermedel under förutsättning att inte något näringsämne hamnar utanför angivna gränser.
Lucern- och majsglutenmjöl behövs för att ge färg åt gulan. Andra pigmentkällor är t.ex. algmjöl, paprika- och tagetespulver. Enligt EU-reglerna är det tillåtet att använda vissa syntetiska pigment, men av hävd använder vi inte sådana till svenska värphöns.
Läs mer i foderkompendiet "Fodermedel och foder till värphöns och slaktkycklingar".
Höns är allätare (omnivorer), men inblandning av mera raps- och sojamjöl kan helt ersätta animaliskt protein. Aminosyrabalansen kan då behöva justeras genom tillsats av mera metionin och lysin. Tack vare tillgången på vissa sådana renframställda aminosyror kan man förbättra proteinets utnyttjande vilket minskar kväveförlusterna via gödsel och urin. Hönsens fjädrar är rika på den svavelhaltiga aminosyran cystein och fjäderfä har därför ett högt behov av svavelhaltiga aminosyror jämfört med andra djurslag. Detta regleras i konventionella foderblandningar genom tillsats av syntetiskt metionin, från vilket också cystein kan bildas. I ekologisk produktion får inte syntetiska aminosyror användas, varför sådan fodermedel som är rika på metionin här är speciellt värdefulla.
I moderna stallar utfodras hönsen automatiskt flera gånger om dagen. De ska ha fri tillgång på foder och vatten och om fodret är väl balanserat i förhållande till deras behov av olika näringsämnen anpassar de sin dagskonsumtion (ca 100-130 g) utan att bli överfeta.
Fodermedel och foder till värphöns och slaktkycklingar (PDF)