-
Kan rödalgen Asparagopsis taxiformis minska metanproduktionen hos mjölkkor?
I detta projekt testas rödalgens effekt på metanproduktion och effekt på fodrets smältbarhet för...
-
Ekologisk mjölkgård som kolsänka
Möjliga mervärden med biokol
-
Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Det är först när kon har kalvat och börjar producera mjölk som hon ger en inkomst till...
Begränsad klimatpåverkan

Växthusgaserna bildar ett täcke runt jorden
För att vi ska ha ett ”lagom” varmt klimat på jorden så behövs de s.k. växthusgaserna i atmosfären eftersom de fungerar som ett ”täcke” så att en del av den solinstrålning som träffar jorden stannar kvar istället för att reflekteras ut från jorden igen. Nu står vi inför det faktum att koncentrationerna av koldioxid, lustgas och metan har ökat betydligt sedan industrialismen gjorde sitt intåg och det gör att ”täcket” runt jorden blir tjockare. Detta har gjort att den globala medeltemperaturen har ökat och bedöms öka ytterligare i framtiden.
Det blir varmare...
Stigande temperatur kan göra att livsvillkoren förändras för oss människor. Förbränning av fossila bränslen som naturgas, kol och olja som vi använder för transporter, industri och uppvärmning är den källa till växthusgaser som bidragit mest till de ökade halterna i atmosfären. Från förbränningen sker utsläpp av koldioxid som ackumuleras i atmosfären och stannar där i mellan hundra och tusen år.
Varifrån kommer gaserna?
Från jordbruket kommer koldioxid från transporter och maskiner, lustgas från marken där man gödslat grödor till livsmedel och till foder, metan och lustgas från lagring av gödsel och metan från idisslarnas fodersmältning. Globalt sett bidrar djurhållningen med ungefär 15 % av växthusgaserna som kommer från människans aktiviteter. En stor del av de växthusgaser som kommer från djurhållningen är i form av metan. Metan har stor uppvärmande förmåga, även om gasen inte har längre uppehållstid i atmosfären än ca 12 år, därför påverkar djurhållningen klimatet.
Vad kan vi göra?
I vår forskning arbetar vi för att minska metanutsläppen från idisslarna på olika sätt. Vi undersöker också om vi kan använda andra typer av foder som påverkar miljön mindre negativt än t.ex. soja när de odlas.
Lästips!
Djurens roll för livsmedelsförsörjningen i en föränderlig miljö – utmaningar och kunskapsbehov
Rapport från Future Food, SLU
Ersättningsfoder till nötkreatur vid foderbrist
Rapport från SLU
Kor och klimat
Rapport från EPOK
Mjölk på gräs och biprodukter
Rapport från Hushållningssällskapet, SLU och Växa Sverige