Hoppa till huvudinnehåll

Ingen övergödning

Övergödning

Övergödning orsakar bland annat algblomning och igenväxning i hav och sjöar. Det kan göra att bottnarna får syrebrist och växter och djur dör. Ekosystemen förändras snabbt av övergödningen och många arter har svårt för att anpassa sig och konkurreras ut, medan andra gynnas.

Källor till övergödning

Östersjön är ett exempel på hav som har påverkats i stor omfattning av övergödning. Överskott av kväve och fosfor i mark och vatten kan komma både från luften och från läckage till vattendrag genom utsläpp från bilar, båtar, industri, avlopp, reningsverk och jordbruk. Från djurhållningen kommer kväve och fosfor från gödseln som ligger i beteshagen, på gödselstacken eller i gödselbrunnen.

Kväve från lantbruket

Från gödseln bildas bland annat ammoniak som avgår upp i luften och andra kväveföreningar bildas när gödseln lagras och läggs ut på åkrarna. Överskott av kväve och fosfor på åkrarna där foder odlas kan läcka ut i vattendragen och fortsätta ut i hav och sjöar.

Kväve från vattenbruk

Fiskodling utgör en speciell utmaning då produktionen sker i vatten där det är svårt att samla in gödsel. Vid fiskodling på land är detta betydligt lättare eftersom man kan använda samma typ av reningstekniker som i reningsverk.

För odling i sjö och hav arbetar man efter två principer, dels genom att odla s.k. fånggrödor som tar upp näringen, ungefär på samma sätt som vid anlagda våtmarker på land, fast med alger och musslor istället. Dels testas olika sätt att fånga upp gödslet under odlingen, vilket minskar utsläppet betydligt.

Ett tredje sätt är att placera odlingen i ett vatten som är i behov av näring, t.ex. stora älvar som är utbyggda för elkraft, eller vatten som tidigare varit försurade och därmed kan vara urlakade på näringsämnen.

Vad kan vi göra?

I vår forskning arbetar vi för att minska utsläppen av kväve och fosfor i djurens gödsel och för att öka användningen av fodergrödor som binder in kväve så att näringsläckaget minskar.

Lästips!

  • Människan, näringen och havet. Rapport 1, 2017. Östersjöcentrum och Stockholms universitet. 
  • Anders Kiessling., Teresa Lindholm., Jouni Vielma., Rosita Broström., Petra Granholm and David Abrahamsson. 2014. Closing the aquaculture nutrient loop: Roundtable discussion summary. Reports of Aquabest project 7 / 2013. Finnish Game and Fisheries Research Institute, Helsinki, 2013, ISBN 978-952-303-057-2
  • Havbruk som håller i längden, Forskningsrådet Formas, T1:2013, ISBN 978-91-540-6074-0, Stockholm 2013. www.formasfokuserar.se
  • Näslund, I. och Kiessling, A. 2015. Haven – oändliga, men inte outtröttliga i Att slakta en guldkalv, Herlin, B. (Ed.), Carlsson Bokförlag, Sthlm., Sverige.  p 242-254.
Publicerad: 26 april 2021 - Sidansvarig: marie.liljeholm@slu.se

Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Prefekt: Sara Österman, 018-67 16 68

Ställföreträdande prefekt: Ewa Wredle, 018-67 26 99

Postadress: SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Box 7024, 750 07 Uppsala

Besöksadress: Ulls väg 26

Alla kontakter vid institutionen

Loading…