Inom djurhälsovården ställs yrkesgrupper som veterinärer, djursjukskötare och etologer inför komplexa etiska dilemman, både i sitt arbete med djur och i rådgivning till djurägare. Från att ge välgrundade råd vid val av djurhållningssystem till att hantera moralisk stress i klinisk verksamhet, är det tydligt att dessa yrken kräver både professionell och etisk kompetens. Här listas några förslag på examensarbeten där du genom intervjuer, litteraturstudier eller etisk analys undersöker hur värderingar, stress och professionella strategier påverkar både de anställda och de djur de vårdar.
Undersökning av hur veterinärer och eller djursjukskötare inom olika områden (smådjur, stordjur, häst, djurpark, försöksdjur, slakt etc) tänker kring 'etik som redskap'. Vi vilken slags etik anser sig de behöva för att hantera de dilemman de uppleder?
Metod: Intervjustudie, litteraturstudie och etisk analys.
Vilka värderingar används när ett fall beskrivs, när diskuteras värderingar, på vilka grunder tas beslut, hur hanteras oenighet (mellan veterinär o djurägare resp. mellan veterinärer)? Genom att följa hanteringen av några kliniska fall undersöks hur de hanteras respektive hur de inblandade anser att de bör hanteras. Vilka 'etiska redskap' och professionella strategier använder de inblandade, och vad skulle de anse om de redskap och strategier som föreslås i litteraturen?
Metod: Deltagande närvaro, intervjuer, litteraturstudie och etisk analys.
Moralisk stress och empatitrötthet är ett fenomen som kan drabba den som arbetar inom vårdyrken, och påverkar hela personens liv och upplevelse av sin arbetssituation negativt.
Studier från bl.a. Storbritannien visar att det även finns hos veterinärer och djurhälsopersonal. Moralisk stress kan uppstå hos en person som under längre tid handlar på tvärs med sina egna värderingar, tex att avliva friska sällskapsdjur eller hålla sjuka/skadade djur vid liv, som man anser hade behövt låta somna in. Inom detta arbete ska fenomenet relateras till djurhälsopersonals syn på arbetsmiljö.
Metod: Litteraturstudie, etisk analys och en enkät som skickas ut för att undersöka i vilken utsträckning djurhälsopersonal i Sverige har upplevt detta, och hur de ser på sin arbetsmiljö. I det fall en ansökan om etikprövning ska skickas in, behövs god framförhållning i planeringen av arbetet.
Baserat på detta, en bedömning av vilka riskfaktorerna är och hur risken kan minskas. Studien kan utföras som en jämförelse mellan olika yrkesinriktningar (smådjur, stordjur, häst, djurpark, försöksdjur, slakt etc), eller djupdykning inom ett område.
Metod: Litteraturstudie och etisk analys, intervjustudie. I det fall en ansökan om etikprövning ska skickas in, behövs god framförhållning i planeringen av arbetet.
Med ökad stress på en arbetsplats, ökar risken att man fattar ogrundade beslut, och med ökad storlek på en arbetsplats, ökar behoven av en enhetlig policy, som man själv kanske inte instämmer med. Därmed ökar risken att moralisk stress uppstår.
Vad anger aktuella policys som hanterar svåra etiska frågor, och skiljer de sig åt? Om ja, på vilka punkter? Vilka ’redskap’ erbjuds o vilka finns att ta till för att hantera situationen för den enskilde?
Metod: Olika upplägg möjliga: a) intervjuer med agronomer/veterinärer/djursjukskötare/etologer följt av en etisk analys, b) litteraturstudie och etisk analys.
Agronomens/Djursjukskötarens/Etologens/Veterinärens roll som rådgivare (vid val av nybyggnation/djurhållningssystem, beslut om vårdinsats eller avlivning etc) – utmaningar och möjligheter
Den som är rådgivare har makt att påverka 'kunden'. Samtidigt som rådgivaren ofta förväntas vara neutral är ingen människa opåverkad av sin kontext, erfarenhet och sin kunskap, och dessutom förväntas man vara lojal med sin arbetsgivare. Vilka etiska utmaningar möter en rådgivare av nämnda yrkesgrupper? Hur kan de frågorna hanteras utifrån ett krav på att ge välgrundade råd, för att 'kunden' ska kunna fatta välgrundade beslut? Hur ser den ideala interaktionen mellan rådgivare och kund ut?
Metod: Olika upplägg möjliga: a) intervjuer med vald yrkesgrupp följt av en etisk analys, b) litteraturstudie och etisk analys.