Examensarbete vid institutionen för kliniska vetenskaper

Senast ändrad: 31 augusti 2020
Att hitta ett lämpligt examensarbete

Det första man måste göra är givetvis att hitta ett lämpligt projekt och en handledare. Det finns flera olika vägar, bland annat:

  • Titta i listan med förslag här nedan
  • Prata med lämplig forskare som arbetar med frågor som intresserar dig.

 

Hur anmäler man sig?

Anmälan till examensarbetet görs på Antagning.se senast 15 april det läsår studenten går i årskurs 5.

Innan studenten anmäler sig ska hon/han ha haft kontakt med en handledare och kommit överens om lämpligt projekt, samt tillsammans med handledare eller kursledare fyllt i Blankett A .  Studenten blir i detta skede ”villkorat” antagen till examensarbetet.

På sidan för Examensarbeten inom VH finns all information och alla länkar kring hela processen från anmälan, registrering till rapportering och deponering, inklusive blanketter för Arbetsplan (blankett B) och Betygsbeslut (blankett C).

 

Examensarbeten vid Kliniska vetenskaper

Här nedan hittar du förslag till ämnen inom de olika avdelningarna vid KV.


Nytillkomna projekt!

Här syns successivt nya lediga examensarbeten

Examensarbeten inom Komparativ medicin:

1. Socialisering och träning av kaniner i medicinsk forskning

Målet med studien är att etablera och utvärdera ett standardiserat och effektivt socialiserings- och träningsprogram för kaniner i biomedicinsk forskning som medger hantering och blodprovstagning utan fixering och stress.

Kaniner som används i biomedicinsk forskning är inte lika vana vid hantering som sällskapskaniner och måste därför tränas för att minska stress. Hur sådan träning bäst går till är inte känt och det finns knappast några träningsprotokoll publicerade. Denna studie kan därför komma till stor nytta för de som börjar använda kaniner för biomedicinsk forskning. Vår forskningsgrupp har tidigare utvecklat träningsprogram för grisar som används i biomedicinsk forskning.

Examensarbetet omfattar inledningen av studien: Personal vid Karolinska Institutet i Stockholm har utvecklat ett träningsprogram sedan lång tid men det har aldrig dokumenterats eller utvärderats. Ditt arbete är att intervjua personalen om hur träningen går till och att dokumentera den med foto och filmer. I samband med träningen förs ett beteendeprotokoll och andnings- och hjärtfrekvensen mäts. Ett blodprov tas vid slutet av träningen för mätning av glukos och kortisol. Träningen pågår ca 2 veckor.

Är du intresserad?

Maila patricia.hedenqvist@slu.se

 

Examensarbeten inom Anestesiologi:

 

Examensarbeten inom Veterinärmedicins epidemiologi och Idisslarmedicin:

1. RS-fria livkalvar, enkätstudie samt Navelinfektion hos kalvar

 

Examensarbeten inom Klinisk kemi:

1. Förekomst av störande antikroppar inom immunologisk diagnostik hos hund

Heterofila antikroppar är antikroppar som reagerar med antigen från andra djurarter. De kan störa immunologiska analyser, med ett falskt resultat som följd. Syftet med denna studie är att studera förekomsten av heterofila antikroppar hos hund, och deras interferens med immunologiska analyser. En screening kommer att ske genom att analysera prover för AMH, och där störande antikroppar påvisas kommer även påverkan även på annan analysmetodik att undersökas.

 Är du intresserad så hör av dig till Bodil Ström Holst, Bodil.Strom-Holst@slu.se

Examensarbeten inom Gris- och fjäderfämedicn:

1. Salmonella hos vilt och småfåglar –Next Generation Sequencing för typning av isolat

2. Streptococcus suis  som orsak till rhinit hos tillväxtgrisarobduktion och provtagning av tillväxtgrisar samt bakteriologisk odling för att fastställa om S. suis kan isoleras i samband med kliniska fall 

3. Kan vi rädda ”de tre små grisarna” och sänka spädgrisdödligheten?

Projektet görs på Lövsta försöksgård och innebär att följa ett antal grisningar och fokusera på eftersatta smågrisar under deras första 1-2 levnadsveckor. Kan extra omvårdnad, i form av t ex individuell giva av mjölkersättning, öka överlevnaden?

Vilka åtgärder har störst betydelse för överlevnaden?

Döda smågrisar obduceras (kan t.ex. kombineras med projektet ”Orsak till dödligheten hos nyfödda spädgrisar” nedan)

4. Det goda exemplet –hur arbetar besättningar med en hög spädgrisöverlevnad?

Projektet innefattar djupintervjuer av besättningar med en låg spädgrisdödlighet, att jämföras med besättningar med en hög spädgrisdödlighet.

5. Orsaken till dödligheten hos nyfödda spädgrisar

Projektet bygger på patologanatomiska undersökningar av döda spädgrisar i någon eller några besättningar i Uppsala-regionen. Körkort erfodras.

6. Hur påverkas järnstatus hos spädgrisarna av olika rutiner för järntillförsel?

Fyra till fem besättningar med olika rutiner för järntillförsel ingår i projektet. Varje besättning besöks och smågrisarna provtas och analyseras för hemoglobinstatus vid två tillfällen under uppväxten.

7. Chromogranin A –etablering och validering av en metod för att påvisa CgA i saliv och serum

Chromogranin A (CgA) är ett pro-hormon som nyligen visats vara en ante partum indikator för suggor som kommer att utveckla grisningsfeber post partum. Metoden finns  f.n. tillgänglig i Spanien och studien syftar till att sätta upp metoden på KV-labb och validera den enligt svenska förhållanden.

8. Åldersfördelning av suggor i grisbesättningar relaterat till behandlingsfrekvens

9. Småskalig grisproduktion i Uganda

Kliniskt inriktat projekt som passar som ett MFS, inom ramen för ett pågående arbete om besättningshälsovård. Det finns flera möjliga spännande vinklingar beroende på intresse, där man t.ex skulle kunna fokusera på smågrishälsa, antibiotika/avmaskningsrutiner, biosäkerhet, reproduktion osv.

Vid frågor gällande ovanstående arbeten vänligen kontakta handledare: Magdalena Jacobson, KV, Magdalena.Jacobson@slu.se

Examensarbete inom Husdjursreproduktion och Reproduktionsbioteknologi:

1. Fytoöstrogen (växtöstrogen) påverkan på grisars reproduktion

Påverkan av fytoöstrogener i grisfoder till suggor undersöks med hjälp av
bl a brunstsymtom, ultraljud och hormonanalyser.
Projektet genomförs på Lövsta.
Ansvarig : ann-sofi.bergqvist@slu.se

2. Marsvinsdystoki

Förekomst av förlossningsproblem hos marsvin i de nordiska länderna.
Enkäter och ev intervjuer av marsvinsuppfödare och veterinärer
En del av arbetet kommer att ha fokus på kejsarsnitt
Ansvarig : ann-sofi.bergqvist@stlu.se

3. Miljögifters inverkan på den tidiga embryoutvecklingen hos nöt eller gris

In vitro fertilisering (provrörsbefruktning) är en metod där äggceller mognas, befruktas och odlas vidare i laboratoriemiljö. Exjobbets mål är att studera av hur tillsats av olika koncentrationer av miljögifter i mognadsmedium för oocyter påverkar det tidiga embryots utveckling. Exjobbet innebär en unik möjlighet att få en inblick i ett aktuellt och spännande ämne samt kunskaper i djurslagsöverskridande IVF-teknik. Metoden används bland annat för att minska djurförsök och för bevarandet av biologisk mångfald och är en modern metod inom husdjursavel för att förbättra genetiken.

Huvudhandledare: Ylva Sjunnesson (ylva.sjunnesson@slu.se , 018-672174) eller Denise Laskowski (denise.laskowski@slu.se )
Biträdande handledare: Ida Hallberg

4. Reproduktion hos varg - genomgång av material insamlat vid obduktioner på SVA sedan 2002

Handledare: Anne-Marie Dalin, KV Anne-Marie.Dalin@slu.se
Eva Axner kv, Eva.Axner@slu.se

5. Finns ett nytt virus, BHV-4, hos svenska kor med livmoderinflammation?

Handledare: Patrice Humblot, Patrice.Humblot@slu.se  (+Jean-Francois Valarcher, Renée Båge m fl) 

6. APGAR poäng som en metod att förutsäga överlevnad hos valpar och kattungar efter kejsarsnitt.
Handledare: Eva Axnér, KV, Eva.Axner@slu.se och Ulrika Hermansson, UDS.

 

Sidansvarig: susanne.pettersson@slu.se