Tysta områden i Sverige

Senast ändrad: 13 april 2018

Projektet är avslutat och slutrapporten finns att läsa här (PDF)

Bakgrund

I EUs direktiv om buller från 2002 (2002/49/EC) åläggs medlemsstaterna att kartlägga tysta områden. Instruktionerna i direktivet var relativt vaga, vilket öppnar upp för en rad tolkningar och tillämpningar. I Storbritannien, har kartläggningen mynnat ut i ett koncept man kallar ”tranquility trails”. I Skåne genomfördes en kartläggning av bullerfria områden i regionen i början på 2000-talet. I Stockholmsområdet har man jobbat med att tillgängliggöra tysta platser i nära anslutning till staden genom projektet ”Guide till Tystnaden”. Liknande tankar har börjat lyftas på många andra platser i Sverige, och i Östergötland jobbar man till exempel med att lyfta fram tysta platser som en del av marknadsföringen av kommunen.

I samtida stadsplanering talas det mycket om förtätning som en del av en hållbar utveckling. Tätare stadslandskap, med inspiration från städer som Tokyo och New York, för med sig flera fördelar vad gäller aspekter som tillgänglighet och effektivt användande av resurser. Vidare kan förtätning föra med sig flera fördelar vad gäller möjlighet till stimulans och ett spännande stadsliv. Men förtätning innebär också en utmaning, då det finns en risk att stadens parker och rekreativa miljöer minskar i både yta och kvalitet. Detta samtidigt som behovet av platser för rekreation snarare bör förväntas öka som ett resultat av förtätning än tvärtom, vilket medför att behov av tysta områden i städernas närhet ökar såsom tillgångar för rekreation och motpoler till det urbana livet. Syfte För att säkerställa att den EU-initierade kartläggningen av tysta platser kommer till sin rätt vad gäller optimal tillämpning för rekreativa ytor i framtidens städer, finns det ett behov av att samla upp intressanta exempel och erfarenheter från olika kommuner, i Sverige såväl som utomlands. Förestående projekt syftar till att göra detta genom att dels uppmärksamma frågan och dels sammanställa kunskap och erfarenhet kring området.

Projektbeskrivning

  • Nationell enkät. I slutet på maj 2017 bjöds Sveriges kommuner in till en enklare undersökning som genomfördes online. Inbjudan riktades till berörda personer i miljöförvaltningar och stadsplaneavdelningar. Syftet är att ge en grov överblick av hur frågan har hanterats, samt att fånga upp intressanta exempel.
  • Internationell sondering. Under sommaren skedde även en sondering av olika internationella projekt och initiativ som uppmärksammats internationellt, samt hur frågan hanteras i EU.
  • Symposium. Svaren från nationella enkäten och den internationella sonderingen presenterades sedan i ett symposium under hösten 2017. Här bjöds också kommuner som kommit långt i frågorna in för att dela erfarenheter, samt forskare med relevant anknytning.
  • Skrift. Symposiet och erfarenheterna från sondering och enkät sammanfattades sedermera i en skrift som publiceras i ljudmiljöcentrums skriftserie. Skriften är praktiskt inriktad. 

Projektet är initierat och finansierat av Ljudmiljöcentrum vid Lunds Universitet. Projektgruppen består av Gunnar Cerwén, Frans Mossberg och Erik Skärbäck. Merparten av arbetet genomförs av Gunnar Cerwén, som för närvarande är anställd som doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 


Kontaktinformation

Gunnar CerwénLandskapsarkitekt och Doktorand

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning 
Box 58, 230 53 Alnarp
Besöksadress: Alnarpsgården, Sundsvägen 4

Tel: 040-415538 | 0737-182797
gunnar.cerwen@slu.se

Sidansvarig: catherine.kihlstrom@slu.se