Relationer mellan mat, människor och landskap i unikt masterprogram

Idén till den nya utbildningen kom till genom en ökad efterfrågan bland landskapsarkitekturstudenterna att skriva examensarbeten om mat och landskap. Förslaget kom sedan upp när SLU sjösatte sitt fördubblingsprojekt.

”Koppling mellan mat och landskap är aktuellt både i klimatdebatten och när man diskuterar hållbarhet och förtätning. Man insåg att kompentensen att se helheten i matfrågan och att se matfrågan i planeringen var något som saknades”, berättar programstudierektor Anna Peterson.

I Food and Landscape förses studenterna med verktyg och metoder för strategisk planering, utformning, entreprenörskap, förvaltning och kommunikation kring matlandskap som ett led i hållbar utveckling, allt från lokalt till globalt. Syftet är att anlägga ett holistiskt synsätt på relationerna mellan mat, människa och landskap och relatera dessa aspekter till FN:s globala mål. Framtidens hållbara perspektiv på mat och livsmedel bygger på en förståelse för var maten kommer ifrån och hur kulturella värderingar formar människors matval. I dagens utveckling när vi går mot mer hållbarhet så inser man att mat utgör en stor del av vår markanvändning och våra transporter. Mat utgör överhuvudtaget en stor del aspekter som berör alla människor, till exempel sociala kontakter, hälsa, ekologi, ekonomi, rättvisa och även beredskapsfrågan.

”Det är ett viktigt ämne som fler behöver förstå för att vi ska kunna få en hållbar utveckling. Därför är det bra med en bred rekrytering till utbildningen. Det förutsätter en stor förståelse för olika kompetenser och förmåga till samarbete sinsemellan”, säger Anna.

Maten förenar

I första årets studentkull är samtliga världsdelar förutom Sydamerika och Oceanien representerade. Endast en svensk går utbildningen. Överraskande många av studenterna är högutbildade. Flera av dem har redan en master, vissa två, vilket är ovanligt i Sverige. En del av de utländska studenterna är dock ovana att arbeta i projekt, vilket kan vara en utmaning eftersom programmet innehåller många praktiska moment. Men stämningen och samarbetsvilligheten i gruppen är god och kopplingen till mat underlättar, enligt Anna:

”Det bjuds gärna på mat i samband med redovisningar. Det är inte bara kul och trevligt, alla har en relation till mat och det är lätt att koppla till olika traditioner.”

Arbetsmarknaden

I Sverige importeras ungefär hälften av vår mat samtidigt som mycket jordbruksmark läggs ner. Många menar att vi skulle kunna producera mycket mer inom landet. Ny teknik och ett varmare klimat gör även att vi har fler möjligheter att odla nya sorters grödor. Parallellt med dessa förändringar har det blivit allt viktigare för oss att hitta våra rötter och vårt kulturarv.

Hur ser då den svenska arbetsmarknaden ut?

Anna menar att vi ligger lite efter med att jobba med de här frågorna:

”Behovet är egentligen stort, arbetsuppgifterna finns, men det är inte alltid att man förstår att efterfråga den. Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande ganska indelat i stuprör. Så ur ett svenskt perspektiv kan det vara bra att förbereda näringslivet på att dessa kompetenser kommer.”