Kontaktinformation
Bo Stenberg
Institutionen för mark och miljö
bo.stenberg@slu.se, 0511-67276, 0730-77726
Precisionsodling
Senast ändrad: 15 maj 2018
Markens egenskaper varierar mycket över tid och rum, även inom en och samma åker. I jordbruket har detta betydelse för vilka odlingsåtgärder som är de bäst lämpade och hur stort behovet av olika insatsmedel är. På motsvarande sätt kan vissa insatsmedel variera, t.ex. stallgödsel.
Precisionsodling syftar till att anpassa åtgärder och insatser allt eftersom förutsättningarna ändras. Genom att göra rätt på varje del av ett fält kan vi på en och samma gång utnyttja våra resurser bättre, öka skördarna och lönsamheten och minimera oönskade effekter på miljön.
För att kunna uppnå ökad precision i odlingen behöver lantbrukaren mer information om sin jord, sin gröda och sina insatsmedel. Hur varierar jordarten och bördigheten över fälten? Hur mycket och vilka ogräs är det på olika ställen och hur stor är risken för sjukdomar? Hur mycket växtnäring har grödan tagit upp när det är dags att gödsla och hur mycket ytterligare kan tänkas komma grödan till godo från marken, stallgödsel, rötrester eller andra organiska gödselmedel?
Våra forskningsområden
Målsättningen med vår forskning är att förse lantbruket med kunskap och verktyg för hållbar resurshushållning och bättre ekonomi genom att förstå och beskriva variationer, samvariationer och dynamik i mark och gröda. Detta gör vi med avseende på produktion och miljö genom att utveckla fungerande strategier och verktyg från fältanalys till beslutsunderlag. Förutom med andra forskare runt om i världen samverkar vi i vårt arbete med bl.a. myndigheter, företag, lantbrukare och rådgivningsorganisationer.
Personal på enheten för precisionsodling
Jordartsvariationen över ett avrinningsområde på 0-20 cm. Illustration: Kristin Piikki.
Jordartsvariationen över ett avrinningsområde på 20-50 cm. Illustration: Kristin Piikki.
Jordartsvariationen över ett avrinningsområde på 50-80 cm. Illustration: Kristin Piikki.
Pedometri och digital markkartering
Pedometri – att mäta marken. Foto: Maria Stenberg.
Vår verksamhet inom området behandlar produktion, bearbetning och presentation av högupplöst rumsliga markdata. Vi utvecklar nya metoder och strategier för markkartering som inkluderar kostnadseffektiv sensorteknik. Särskilt fokus ligger på att via matematiska och statistiska metoder översätta sensordata till verkliga markdata som beskriver markens variation och slutligen skapa beslutsunderlag för varierade insatser i jordbruket.
Detta omfattar mer grundläggande forskning, som t.ex. hur olika sensormätningar påverkas av markens olika egenskaper och interaktioner dem emellan. Även hur data från olika sensorer och andra informationskällor kan kombineras med varandra och med prognosmodeller för detaljerade beslutsunderlag studeras.
Förbättrat växtnäringsutnyttjande och minskade växtnäringsförluster
Här provtar vi markvattnet på 80 cm djup för analys av kväveinnehåll. Foto: Lena Engström.
Målsättningen med detta område är att skapa kunskap som underlag för förbättrat växtnäringsutnyttjandet i växtodlingen. Gödsling skall kunna anpassas till grödans behov, gödselmedlets beskaffenhet och markens egenskaper. Fokus här ligger på markens kvävelevererande förmåga, efterverkan av olika förfrukter, gödseleffekt hos organiska gödselmedel samt hur dessa mekanismer samverkar med andra faktorer och insatser såsom vattenförsörjning och växtskydd.
I samband med detta studeras även växtnäringsförluster i relation till markens egenskaper, gröda och odlings/bearbetningsstrategi. Både gasformiga kväveförluster och läckage av kväve och fosfor studeras.
Biologisk markkartering med betoning på markburna patogener
Klumprotsjuka i raps. Foto: Anders Jonsson.
Detta område fokuserar på att identifiera och kvantifiera markbiologiska faktorer som hämmar grödans tillväxt. Huvudsakligen utvecklas molekylärbiologiska strategier med inriktning mot markbundna patogener. Målet är att utveckla detektionsmetoder, använda dem för att bestämma förekomst vid olika skadenivåer i grödor samt utveckla prognosmodeller för bedömning av risk för angrepp i olika växtföljder. Fysikaliska och kemiska egenskaper i marken påverkar utbredning av patogener.
Förutom klassiska kemiska analyser används olika marksensorer som t.ex. instrument som mäter markens elektriska ledningsförmåga (ECa) för att förklara variation i förekomst och för prognos av angrepp. För att öka effektiviteten i implementeringen av ny kunskap studeras lantbrukares beslutsfattande och användning av beslutsstöd i praktisk växtodling.
Kontaktinformation
Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se
