Precisionsodling

Pedometri – att mäta marken. Foto: Maria Stenberg.

Vår verksamhet inom området behandlar produktion, bearbetning och presentation av högupplöst rumsliga markdata. Vi utvecklar nya metoder och strategier för markkartering som inkluderar kostnadseffektiv sensorteknik. Särskilt fokus ligger på att via matematiska och statistiska metoder översätta sensordata till verkliga markdata som beskriver markens variation och slutligen skapa beslutsunderlag för varierade insatser i jordbruket.

Detta omfattar mer grundläggande forskning, som t.ex. hur olika sensormätningar påverkas av markens olika egenskaper och interaktioner dem emellan. Även hur data från olika sensorer och andra informationskällor kan kombineras med varandra och med prognosmodeller för detaljerade beslutsunderlag studeras.

Här provtar vi markvattnet på 80 cm djup för analys av kväveinnehåll. Foto: Lena Engström.

Målsättningen med detta område är att skapa kunskap som underlag för förbättrat växtnäringsutnyttjandet i växtodlingen. Gödsling skall kunna anpassas till grödans behov, gödselmedlets beskaffenhet och markens egenskaper. Fokus här ligger på markens kvävelevererande förmåga, efterverkan av olika förfrukter, gödseleffekt hos organiska gödselmedel samt hur dessa mekanismer samverkar med andra faktorer och insatser såsom vattenförsörjning och växtskydd.

I samband med detta studeras även växtnäringsförluster i relation till markens egenskaper, gröda och odlings/bearbetningsstrategi. Både gasformiga kväveförluster och läckage av kväve och fosfor studeras.

Klumprotsjuka i raps. Foto: Anders Jonsson.

Detta område fokuserar på att identifiera och kvantifiera markbiologiska faktorer som hämmar grödans tillväxt. Huvudsakligen utvecklas molekylärbiologiska strategier med inriktning mot markbundna patogener. Målet är att utveckla detektionsmetoder, använda dem för att bestämma förekomst vid olika skadenivåer i grödor samt utveckla prognosmodeller för bedömning av risk för angrepp i olika växtföljder. Fysikaliska och kemiska egenskaper i marken påverkar utbredning av patogener.

Förutom klassiska kemiska analyser används olika marksensorer som t.ex. instrument som mäter markens elektriska ledningsförmåga (ECa) för att förklara variation i förekomst och för prognos av angrepp. För att öka effektiviteten i implementeringen av ny kunskap studeras lantbrukares beslutsfattande och användning av beslutsstöd i praktisk växtodling.