Långliggande riksförsök - växtnäring

Senast ändrad: 12 april 2019
winter-wheat.png

Här hittar du kartor över våra långliggande försök med växtnäring.

 R3-0020 och R3-0021   -   Humusbalans i olika växtföljder

Mullhalten utvecklas olika i stråsädesväxtföljder respektive i växtföljder med långvariga vallar, i detta fall 3 år vall sedan nyanläggning följt av 3 år vall osv. I försöken med stråsäd jämförs utvecklingen när halmen bortförs och när den återförs. Jämförelserna i både stråsädesförsöken och vallförsöken görs vid olika kvävenivåer. Fyra platser med två försök på varje plats.

Kartorna fungerar inte med äldre versioner av Internet Explorer.

R3-1001   Kalk och fosfor

Markfosforns växttillgänglighet beror i stor utsträckning på de markkemiska förhållandena. Olika fosforformer reagerar också olika. Här undersöks olika fosforgödslingsstrategier i moment som aldrig kalkats sedan 40-talet och i moment med varierande grad av uppkalkning. Två försök på Lanna. Försöken är de äldsta fältförsöken alla kategorier i landet.

R3-1002   Permanenta kalkningsförsök

Den långsiktiga mark- och skördeutvecklingen vid olika markkemiska tillstånd jämförs. Nedbrytning och omsättning av skörderester är pH-beroende och därför studeras två olika skörderestnivåer i kombination med tre växtnäringsnivåer. Två försök på två olika platser.

R3-9001  och  R3-2037   Markbördighetsförsök

När det kreaturslösa jordbruket blev allt vanligare på 50-talet fanns farhågor om uthålligheten i sådana odlingssystem. I denna omfattande och rikstäckande försöksserie jämförs två odlingssystem, med respektive utan kreatur, vid ett antal olika växtnäringsnivåer. Dessutom visar försöken uthålligheten hos olika jordar med avseende på deras näringslevererande förmåga. De belyser och dokumenterar också kontinuerligt förändringar i markegenskaper från 1950-talets mitt och framåt. Elva olika platser från Umeå till Trelleborg ingår i serierna.

RAM-56 och R3-0130   Markbiologiska tillstånd

Tillförsel av organisk substans t.ex. stallgödsel, slam, kompost osv. skapar olika förutsättningar för den mikrobiologiska omsättningen i marken. Ett ramförsök, dvs 2x2 m stora försöksrutor i fält omgivna av stålramar, startades 1956 för att under mer kontrollerade betingelser än i konventionella fältförsök följa utvecklingen i mark och gröda när organisk substans tillförs. Då jordvolymen i så små rutor trots allt är begränsad medför intensiv jordprovtagning att volymen minskar. För att bygga vidare och ha beredskap då läget blir prekärt startades ett liknande försök fast i konventionell försöksskala 1996.


Kontaktperson för de ovanstående R3-försöken

gunnar.borjesson@slu.se, 018-672753

Sidansvarig: gunnar.borjesson@slu.se