Djupströbäddar för får – växtnäringsvärde och jämförelse av strömaterial

Senast ändrad: 17 februari 2021
En tacka och tre lamm som ligger och vilar i halmen. Foto.

Projektets mål var att studera hur rörflen fungerar som strömedel jämfört med halm. Syftet var också öka kunskapen om växtnäringsinnehållet i djupströgödsel från får; hur mycket den är värd i cirkulationen på gården, hur stora förlusterna är och hur man kan optimera utnyttjandet på åkern.

Projektets mål var att studera hur rörflen fungerar som strömedel jämfört med halm. Syftet var också öka kunskapen om växtnäringsinnehållet i djupströgödsel från får; hur mycket den är värd i cirkulationen på gården, hur stora förlusterna är och hur man kan optimera utnyttjandet på åkern.

 

Bakgrund

Merparten av våra svenska får går på djupströbäddar under vintern. Det är viktigt att gårdens växtnäringsbalans optimeras men kunskapen om växtnäringsinnehåll, kväveförluster och kvävevärde i djupströgödsel från får är mycket bristfällig. Lyckas man få djupströbädden att brinna, dvs att en komposteringsprocess uppstår, kan mängden strömedel som behövs för att upprätthålla god hygien minskas. Dock kan denna process innebära att de gasformiga förlusterna ökar. Som strömedel är spannmålshalm vanligast men vissa år kan det, framförallt under norrländska förhållanden, vara svårt att få tag på torr halm till rimligt pris. Rörflen framförs som ett alternativ, dock med blandade erfarenheter.

 

Försökets utförande

I projektet jämfördes halm och rörflen som strömedel under lika förhållanden under två stallperioder. Ströåtgång och temperatur i ströbädden registrerades, liksom djurens renhet och beteende gentemot strömedlet samt foderkonsumtion och tillväxt. Efter avslutad säsong registrerades bäddens höjd och vikt samt dess innehåll av växtnäringsämnen före och efter en lagringstid. En växtnäringsbalans på boxnivå upprättades.

 

Resultat

En utförlig rapport om projektet och dess resultat finner du här. Där har vi dragit följande slutsatser:

 

Både rörflen och kornhalm fungerar bra som strömedel till får både vad gäller bäddens renhet och nedbrytning av bädden. Det går åt något mer strömedel för rörflen för samma renhet och rörflen dammar också något mer. Fårgödsel i djupströbäddar med kornhalm eller rörflen förlorar inte några större mängder kväve under stallperiod och lagring inomhus. Däremot försvinner en stor del av ammoniumkvävet under lagring utomhus i högar. Detta gör att kvävets tillgänglighet minskar drastiskt i gödseln.

 

Vi kan konstatera att halm och rörflen är någorlunda likvärdiga som strömedel, förutom att det går åt ca 10 % mer av rörflenen. Det var inga skillnader vad gäller kompostering eller växtnäringsförluster.

Det finns också ett sammanfattande Nytt-blad som du finner här.

 

Projektet finansierades av SLU Ekoforsk och pågick 2014-2017. Projektledare var Gun Bernes och Cecilia Palmborg.

 

 

Sidansvarig: malin.barrlund@slu.se