Röbäcksdalens forskningsladugård

Senast ändrad: 03 december 2021
Svensk röd och vit ko som tittar in i kameran. Foto.

På Röbäcksdalen 2 km från Umeå centrum finns ett urbant, nationellt forskningscentrum för forskning om idisslare. Försöksladugården erbjuder goda stallmiljöer för forskning avseende värdering och utfodring av grovfoder till främst mjölkkor. Vi kan även utföra olika skötselrelaterade studier och studier på kalvar och ungdjur.

Stallar för nötkreatur och fält för grovfoder

Institutionens ladugård och egendom vid Röbäcksdalen är en viktig resurs för forskning inriktad på grovfoder och uthållig livsmedelsproduktion. Här erbjuds forskarkollegor och näringslivet en unik forskningsmiljö där ny teknik inom mjölkproduktionen utnyttjas och där det pågår forskning av högsta klass. Forskningsladugården, som invigdes 2006, har plats för 127 mjölkkor plus rekryteringsdjur. Ladugården är delad i två delar där den ena är isolerad, medan den andra är oisolerad. Foder till mjölkkorna odlas på de cirka 240 ha åker som omger ladugården. Växtföljden domineras av grovfoderproduktion och består i huvudsak av gräs- och klövervallar till bete och ensilage, samt spannmål.

Produktionen som den ser ut idag

Alla djuren i lagården tillhör rasen Svensk rödbrokig boskap, SRB, eller Viking Red, som är marknadsnamnet på den svenska röda rasen. Besättningen är och har länge varit en elitbesättning med fina kor med höga poäng i exteriörbedömningarna som görs flera gånger årligen. Besättningen har även ett högt genomiskt index som i Sverige mäts i NTM, Nordic Total Merit. Besättningens genomsnittliga NTM ligger enligt senaste sammanställninge på +13 NTM vilket ledde till en femte plats bland svenska gårdar med SRB djur. Våren 2020 såldes en kviga från SLU Röbäcksdalen till Hollola för spolning av embryon och flera av kvigorna ligger varje år på pallplaceringarna genomiskt inom sina respektive avelslinjer.  

I ladugården finns det ca 110 mjölkande kor som har en genomsnittlig avkastning på ca 10 500 kg ECM per ko och år. Mjölken har en ganska hög fetthalt på över 4,6 % och en proteinhalt på ca 3,6 %.  Kalvningsintervallet är 12,6 månader och kvigorna kalvar in vid 24,4 månaders ålder.

En flygbild över en ladugård omgiven av fält. Foto.
Ladugården ligger placerad ganska central i Umeå, omgivet av betesmark. Foto Håkan Nilsson.
Insidan av en ladugård med kor. Foto.
Den oisolerade delen av ladugården har gardiner som kan hissas upp vid varmare väder.
Insidan av en aldugård med kor och blåa fodertråg. Foto.
I den isolerade delen av ladugården sker de flesta försöken.
Mjölkgrop med plats för kor på varje sida. Foto.
I mjölkgropen kan 16 kor mjölkas samtidigt

Registreringar i ladugården

Data från utfodring

Lagården har extrem flexibilitet gällande utfodring av djuren både gällande gruppering av djuren, utfodringstider och antalet ingredienser. Fodret till krubborna och foderborden körs ut med ett automatiserat avancerat fodervagnssystem med möjlighet att fodra med upp till fem olika ensilage på samma gång. Ensilaget mixas med andra önskade ingredienser som kan bestå av olika kraftfoder, mineraler eller vätska. Det finns fodersilon för fyra olika kraftfoder till mixen och möjlighet att ha tre olika mineraler samtidigt samt en flytande foderingrediens. Det är även lätt att ställa in blandningstider för de olika ingredienserna och den totala blandning för att ha kontroll på den färdiga mixens konsistens. Den mista blandningen kan vara ca 65 kg var av den största blandningen inte får överstiga 320 kg och olika grupper av djur kan fodras med 25 minuter mellanrum dygnet runt. Allt detta registreras i forskningssyfte.

Foderintag av grovfodermix  registreras med hjälp av 30 st foderkrubbor i varma stallet som väger fodret och registrerar var, när och hur mycket varje enskild ko äter. Denna data kan bearbetas på många sätt för att få fram olika information. Det är även möjligt att utfodra korna med två olika kraftfoder åt gången i separata kraftfoderstationer som styrs av transpondrar och mäter enskild kraftfoderkonsumtion.

Registrering och provtagning i mjölkgropen

Korna mjölkas på bestämda tider morgon och kväll i en SAC mjölkgrop som är en dubbelåtta i fiskben med fast exit. I samband med mjölkningen finns utrustning för att registrera mjölkmängd, kornas placering i mjölkgropen och mjölkarens mjölkningsrutiner så som tid för påsättning av maskinerna. Det finns även modern true test utrustning för att ta mjölkprover för vidare analys. Det finns även möjlighet att i samband med mjölkningen separera mjölk i två olika mjölktankar om man har behov av denna typ funktion.

Efter mjölkning passerar korna en våg där vikt registreras om så önskas. Vid behov finns även möjlighet att ta träckprover i samband med mjölkningen.

Alla mjölkkorna och en del av ungdjuren har NEDAP transponderhalsband där det registreras aktivitet, inaktivitet, ät- och idisslingstid som kan vara intressant vid forskning med även används för fertilitets- och hälsobevakning.

Anläggningen har även kontinuerligt etiskt tillstånd och lång erfarenhet att ta prover på vomvätska, urin, blod och blodserum i samband med forskning.

Det finns även fyra stycken fistulerade kor för forskning.

I lagården finns en Greenfeed som är utrustning för mätning av växthusgaser i kornas utandningsluft. Den mäter koldioxid- och metanproduktionen, samt syrekonsumtionen för korna när de äter kraftfoder. Det finns även en Greenfeed som kan palceras utomhus på betet.

Kalvarna och ungdjuren finns det stora möjligheter att göra studier på med olika registreringar varav de flesta dock behöver utföras manuellt.

Annan utrustning på anläggningen är en Bacticam där personalen med hjälp av teknik i mobilkameran kan själva på plats analysera bakterier från mjölkprover i syfte att bättre kunna behandla mastit eller bara forska på bakterie förekomst i mjölken.

Vi som jobbar i ladugården

På forskningsanläggningen arbetar totalt nio personer både i stallar och i fält. Driftledaren styr och leder arbetet samt är ansvarig för produktionen, miljöfrågorna, arbetsmiljön och ekonomin. Sex stycken djurskötare har i huvudsak hand om den dagliga skötseln av djuren, dvs utfodring, mjölkning, etc.

En tekniker är ansvarig för och underhåller den teknik som finns på gården, allt från foderkrubbor till traktorer. Under sommarhalvåret deltar teknikern i fältarbetet tillsammans med en säsongsanställd. En del av fältarbetet köps även in på entreprenad från lokala aktörer.

En försökstekniker har till uppgift att samordna arbetet mellan forskare och lagårdspersonalen, för provtagning i samband med försök och har koll på de etiska tillstånden för Anläggningen. Försöksteknikern jobbar även med provtagning på fälten och en del med bi-odlingen som finns på området.

 

Tack till våra donatorer

En hel del av utrustningen i forskningsladugården har tillkommit med hjälp av donationer. En finansiär som varit mycket viktigt för NJV och för ladugården under årens lopp är Kempestiftelserna. De donerade till exempel 5 miljoner SEK till inredning när ladugården byggdes 2005-2006 och de har även hjälpt till att finansiera andra investeringar, bland annat GreenFeed-utrustningen och hullkamerorna.


Kontaktinformation

Mårten Hetta, Forskare/Prefekt/avdelningschef Husdjur
Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU
marten.hetta@slu.se, 090-786 8747, 070-589 83 55