SLU Skog och Hälsa

Senast ändrad: 07 oktober 2021

Inom Skog och Hälsa vid SLU bedriver vi tvärvetenskaplig forskning, utvecklingsarbete och samverkar med det omgivande samhället.

Vi är specialister på skogsmiljön och samarbetar med forskare inom andra discipliner, oftast medicin och miljöpsykologi, för att kunna svara på våra frågeställningar.

Målet med forskningen är att visa på sambanden mellan skogen och människans hälsa: Vilken typ av skog är viktigast för hälsan? Vad är det som händer med människan både fysiskt och psykiskt när man vistas i skogsmiljön?

 
DRA ÅT SKOGEN - Ett föredrag från SLU Skog och hälsa

 

Under våren 2021 bjöd forskargruppen SLU Skog och Hälsa  in till tio inspirationsföreläsningar på webben. Vid varje tillfälle presenterade två forskare olika teman inom området Skog och människors hälsa. Varje tillfälle bestod av 2 föreläsningar (á 20 min) samt tid för frågor och diskussion.

MER INFORMATION FRÅN WEBBINARIERNA HITTAR DU HÄR!

 

Publikationer i urval

Cerwén, G., Pederssen, E. & Pálsdóttir, A.M. (2016). The role of soundscape in nature-based rehabilitation: a patient perspective/ patients ‘perspectives. Special issue: Landscape & Health, International Journal of Environmental Research and Public Health, 13, 1229 https://doi:10.3390/ijerph13121229

Dolling A, Nilsson H, Lundell Y. 2017. Stress recovery in forest or handicraft environments - An intervention studyUrban Forestry & Urban Greening 27:162-172.

Gentin, S., Pitkänen, K., Chondromatidou, A.M., Præstholm, S., Dolling, A. & Pálsdóttir, A.M. (2019). Nature-based integration of immigrants in Europe: a review. Urban Forestry and Urban Greening, 43. https://doi.org/10.1016/j.ufug.2019.126379

Gunnarsson B, Knez I, Hedblom M, Ode Sang Å. 2017. Effects of biodiversity and environment-related attitude on perception of urban green space. Urban Ecosystem. 20, 37-49.

Hedblom M, Gunnarsson B, Iravani B, Knez I, Schaefer M, Thorsson P, Lundström JN. 2019. Reduction of physiological stress by urban green space in a multisensory virtual experiment. 2019. Scientific Reports.

Hedblom M, Heyman E, Antonsson H, Gunnarsson B. 2014. Bird song diversity influences people´s appreciation of urban landscapes. Urban Forest & Urban Greening. Vol 13: 3, 469–474

Hedblom M, Knez I, Ode-Sang Å, Gunnarsson B. 2017. Evaluation of natural sounds in urban  greenery: potential impact for urban nature preservation. Royal Society Open Science. 4:170037.

Knez I, Gunnarsson B, Ode Sang Å, Hedblom M. 2018. Wellbeing in Urban Greenery: The Role of Naturalness and Place Identity. Frontiers in Psychology.

Nielsen AB, Hedblom M, Stahl Olafsson A, Wiström B. 2017. Spatial configurations of urban forest in  different landscape and socio-political contexts: identifying patterns for green infrastructure planning. Urban Ecosystems. DOI: 10.1007/s11252-016-0600-y

Nordström E-M, Dolling A, Skärbäck E, Stoltz J, Annerstedt van den Bosch M, Grahn P, Lundell Y. 2015. Forests for wood production and stress recovery - trade-offs in long-term forest management planning. European Journal of Forest Research 134:755-767. 10.1007/s10342-015-0887-x 

Ode Sang Å, Sang N, Hedblom M, Sevelin G, Knez I, B. Gunnarsson. 2020. Are path choices of people moving through urban green spaces explained by gender and age? Implications for planning and management. Urban Forestry & Urban Greening

Pálsdóttir, A. M., Persson, D., Persson, B. & Grahn, P. (2014). The Journey of Recovery and Empowerment Embraced by Nature — Clients’ Perspectives on Nature-Based Rehabilitation in Relation to the Role of the Natural Environment. Special issue: Health benefits of nature, International Journal of Environmental Research and Public Health 11(7):7094-7115. 

Pálsdóttir, A.M. (2017). Det skånska landskapets betydelse för folkhälsan. Kapitel. 4.2. i Romeleåsen och Sjölandskapet, en kunskapssammanställning av Per Blomberg; Romeleåsen- och sjölandskapskommittén RÅSK 2017.

Pálsdóttir, A.M., Sempik, J., Bird, W., van den Bosch, M. (2018). Using nature as a treatment option. 4.1, pp. 125-131. In: Oxford Textbook of Nature and Public Health. (Eds. van den Bosch, M. & Bird, W.). OUP, UK.

Pálsdóttir, A.M., Shahrad, A., Åström, M. & Ekstam, L. (2018). Nature-based vocational rehabilitation for migrants participating in the national scheme of integration. Journal of Therapeutic Horticulture. Volume XXVIII, Issue II. ISSN 2381-5337.

Pálsdóttir, A.M., Stigsdotter, U., Persson, D., Thorpert, P. & Grahn, P. (2018). The qualities of natural environments that support the rehabilitation process of individuals with stress-related mental disorder in nature-based rehabilitation. Urban Forestry and Urban Greening. https://doi.org/10.1016/j.ufug.2017.11.016

Pálsdóttir, A.M. Stigmar, K., Norrving, B., Petersson, I.F., Åström., M. and Pessah-Rasmussen, H. (2020). The Nature stroke study; NASTRU - A randomised controlled trial of nature-based post-stroke fatigue rehabilitation. Journal of Medicine Rehabilitation. DOI: 10.2340/16501977-2652

Pálsdóttir, A.M., O’Brien, L. & Dolling, A. (2020). Nature based vocational training for nature conservation and human wellbeing in Skåne, Sweden. In Ed Gallis, C. Forest and Human Health I. Chapter 8. Cambridge Scholar Publishing, UK.

Pálsdóttir, A.M., Spendrup, S., Mårtensson, L., and Wendin, K. (2021). Garden smellscape – experiences of plant scents in nature-based intervention. Frontiers in Psychology, doi: 10.3389/fpsyg.2021.667957

Sonntag-Öström E, Nordin M, Dolling A, Lundell Y, Nilsson L, Slunga Järvholm L. 2015. Can rehabilitation in boreal forests help recovery from exhaustion disorder? – The randomised clinical trial ForRestScandinavian Journal of Forest Research. 30:8, 732-748. DOI:10.1080/02827581.2015.1046482.

Sonntag-Öström E, Nordin M, Lundell Y, Dolling A, Wiklund U, Karlsson M, Carlberg B, Slunga Järvholm L. 2014. Restorative effects of visits to urban and forest environments in patients with exhaustion disorder. Urban Forestry & Urban Greening. 13: 344-354. dx.doi.org/10.1016/j.ufug.2013.12.007 

Sonntag-Öström E, Nordin, M, Slunga Järvholm L, Lundell Y, Brännström R, Dolling A. 2011. Can the boreal forest be used for rehabilitation and recovery from stress-related exhaustion? A pilot study. Scandinavian Journal of Forest Research 26: 245-256. doi: 10.1080/02827581.2011.558521

Sonntag-Öström E, Stenlund T, Nordin M, Lundell Y, Ahlgren C, Fjellman-Wiklund A, Slunga-Järvholm, L, Dolling A. 2015. "Nature's effect on my mind." - Patients' qualitative experiences of a forest-based rehabilitation programme. Urban Forestry & Urban Greening 14(3): 607-614.  

Sonntag-Öström E. 2014. Forest for Rest. Recovery from exhaustion disorder. Umeå University Medical Dissertations, New Series No 1667. (Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet) ISBN 978-91-7601-083-9, ISSN 0346-6612.

Stoltz J, Lundell Y, Skärbäck E, Annerstedt van den Bosch, M, Grahn P, Nordström E-M, Dolling A. 2016. Planning for restorative forests: describing stress-reducing qualities of forest stands using available forest stand data. European Journal of Forest Research 135:803–813. DOI:10.1007/s10342-016-0974-7

Sveinsdottir, A., Palsdottir, A.M. & Stabbetorp, O. (2008). Effects of afforestation on landscape and public health. In: Halldorsson, G., Oddsdottir, E.S. & Sigurdsson, B.D. (Eds.), AFFORDNOD Effects of afforestation on ecosystems, landscape and rural devlopment. TemaNord 2008:562. 

 

VI ÄR:

 Ann Dolling

Ann Dolling är lektor på skogens ekologi och skötsel på SLU och forskar och arbetar sedan 10 år tvärvetenskapligt om och hur människors hälsa påverkas av vistelse i skogsmiljö samt hur denna kunskap sen kan användas i olika verksamheter som natur- och hälsoföretag, livsstilsförändring och vid beslut av skogsskötselmetoder. Ann arbetar också med naturbaserad integration där målet är att underlätta integration av nyanlända i de nordiska länderna med hjälp av skog och natur

  Marcus Hedblom

Marcus Hedblom är Professor i hållbar landskapsförvaltning på SLU. Han arbetar sedan flera år tvärvetenskapligt med att studera människors välmående av biodiversitet, fågelsång och naturliga lukter. Framförallt studerar han skogar i de tätortsnära miljöerna. I sitt labb på Karolinska Institutet har hans forskargrupp funnit att det är naturliga lukter som minskar stress mer än syn och hörsel.

 

Anna Maria Palsdottir

Anna María Pálsdóttir är docent inom landskapsarkitekturens miljöpsykologi och universitetslektor i naturbaserade interventioner. Hon arbetar med konceptutveckling och tvärvetenskapliga utvärderingar av naturbaserade interventioner, vilka bedrivs i olika typer av natur och utemiljöer, för olika brukar/målgrupper. Hon undersöker hur det på bästa sätt går att skapa hållbara och hälsofrämjande  livsmiljöer utomhus. De senaste åren har Anna María undersökt hur arbete inom naturvård på naturreservaten i Skåne kan påverka arbetarnas upplevde hälsa och välbefinnande.

 Porträtt Magdalena Steen

Magdalena Zuchlinska Steén  är försökstekniker vid Enheten för skoglig fältforskning. Hon jobbar med utläggning av olika skogliga försök, vattenprovtagningar och beräkningar av näringstransport. Magdas stora intresse är dock ämnet Skog och hälsa och hon följer den forskningen sedan flera år tillbaka. Hennes särskilda intressen är hur skogen kan hjälpa människor med stressrelaterad ohälsa, paralleller mellan skoglig- och trädgårdsrehabilitering samt hur kan man i större utsträckning implementera skogliga interventioner i olika verksamheter av Grön Rehabilitering runt om i landet.

 Porträtt Eva-Maria Nordström

Eva-Maria Nordström  är docent i skogshushållning och universitetslektor i skoglig planering på SLU. Hon arbetar med frågor som rör hållbart skogsbruk och nyttjande av skogens ekosystemtjänster, exempelvis för rekreation och rehabilitering. Forskningen, som ofta är tvärvetenskaplig, baseras på framtidsscenarier som beskriver skogens utveckling under olika förutsättningar och kan användas som underlag för diskussioner med beslutfattare och olika intressenter.

 

 Elisabet Bohlin

Elisabet Bohlin är forskare och FD i Skoglig Vegetationsekologi och arbetar vid institutionen för Skogens ekologi och Skötsel, SLU. Hon arbetar där med undervisning och i det tvärvetenskapliga  forsknings- och utvecklingsprojektet Nordic Nature Health Hub. Projektets mål är att skapa en nordisk virtuell plattform och mötesplats för naturföretagare, forskare, myndigheter och alla som är intresserade av djurens och naturens effekt på människors hälsa. Avsikten är att ta fram nya verktyg och förmedla verifierad kunskap om naturens hälsoeffekter.

 

 

 


Kontaktinformation

Ann Dolling, Universitetslektor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, gemensamt
ann.dolling@slu.se, +46907868383, +46706997452