Tio år av jämställdhet på agendan: Nationell uppföljningsenkät av mäns och kvinnors villkor på den skogliga arbetsmarknaden

Senast ändrad: 27 maj 2022
Björn i ett vinterlandskap

Hur har den skogliga arbetsmarknaden utvecklats under de senaste tio åren? 2011 visade en nationell enkät på en tydlig könssegregering av den skogliga arbetsmarknaden och att skogligt utbildade kvinnor i högre utsträckning än män valde att lämna sektorn. Vilka effekter har satsningarna på jämställdhet haft på detta och hur har påverkar dessa skogligt utbildade mäns och kvinnor villkor på den skogliga arbetsmarknaden?

Den tidigare enkätens resultat (Lidestav et al 2011) framhöll att rekryteringsprocesser, skoglig utbildning och arbetsmiljön i de skogliga arbetsorganisationerna framhölls som särskilt problematiska, och utgjorde sedan tre tematiska områden som särskilt fokuserades när den nationella strategin ”Konkurrenskraft kräver jämställdhet – Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn” lanserades strax därefter. Strategin följdes senare av en rad satsningar för att öka jämställdheten inom den skogliga sektorn, både nationellt, regionalt och på företagsnivå. Detta utgjorde i stor utsträckning startskottet för det skogliga jämställdhetsarbetet. Den forskning om skogssektorn, kön och jämställdhet, som genomförts sedan 2011 konstaterar att skogssektorn fortfarande står inför utmaningar utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Denna forskning har dock nästan uteslutande haft ett kvalitativt fokus. Därför är det av största vikt att också kvantitativt kartlägga den skogliga arbetsmarknaden. Detta både för att för att få en fördjupad förståelse av förutsättningarna och utmaningarna samt initierade insatser men även att kunna följa upp utvecklingen och insatsernas effekter över tid.

Syfte

Syftet med studien är därmed att undersöka vilka effekter de senaste tio årens satsningar på jämställdhet fått den skogliga arbetsmarknadens könade förutsättningar. Specifikt fokuserar studien på villkoren för skogligt utbildade kvinnor och män och hur dessa eventuellt har förändrats över tid.

Metod

Som en del i det underlag för åtgärder som togs fram för den nationella strategin 2011 genomfördes en totalundersökning där samtliga skogligt utbildade kvinnor tillsammans med en spegelgrupp av män ingick och den enkäten följde i sin tur i spåren av en undersökning från 1999. Hösten 2021 genomfördes en uppföljningsenkät av dessa två nationella enkäter som dels kartlade den skogliga arbetsmarknadens könsmönster idag, men som också möjliggjorde en longitudinell jämförelse av hur kvinnor och mäns villkor har förändrats i ljuset av de satsningar som gjorts de senaste tio åren. Totalt har drygt 860 skogligt utbildade män och kvinnor besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på ungefär 50%.

Enkäten och rapporten har genomförts tillsammans med Skogforsk och med eknomiskt stöd av Gävleborgs, Örebros, Östergötlands, Jämtland-Härjedalens, Västernorrlands och Västerbottens regionala skogsprogram.