Mot mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter

Senast ändrad: 14 september 2020
Trädplantering i Uganda

Projektet syftar till att utveckla ett verktyg för bedömning av sociala aspekter kring trädplanteringsprojekt i låginkomstländer.

Bakgrund

För att ställa om till ett mer hållbart samhälle har det blivit allt vanligare att svenska offentliga och privata aktörer stödjer trädplanteringar i låginkomstländer för att klimatkompensera för sina koldioxidutsläpp. Sådan trädplantering följer ett strikt regelverk för hur koldioxidupptagning ska beräknas, men det finns svagheter i grundantaganden kring avskogning och dess orsaker, och kontrollmekanismer kring lokala sociala effekter är också svaga. Dessa svagheter beror delvis på att verktyg baserat på samhällsvetenskaplig forskning som kan integrera denna kunskap saknas. Därför kan dessa projekt ha både oväntade och negativa effekter på lokalbefolkningen. Precis detta var fallet i ett projekt i Uganda som Sverige via Energimyndigheten investerade i, och som undersöktes i det tidigare forskningsprojekt som denna ansökan bygger vidare på.

Läs om det tidigare projektet Svenska klimatinitiativ i Uganda: Går det att minska koldioxidutsläpp och gynna lokal hållbar utveckling samtidigt?

Processerna kring att försäkra sig om additionalitet (att trädplanteringen verkligen ersätter en pågående avskogning och därför kan räknas som att den bidrar till koldioxidupptagning som annars inte hade skett) inom exempelvis FN:s system CDM (Clean Development Mechanism) brister i vissa viktiga avseenden. Komplexa frågor kring vad avskogning är, hur den fungerar och vad de underliggande orsakerna är förenklas till att främst handla om tekniska undersökningar (t.ex satellitbildsanalys). Lokalbefolkningens perspektiv och kunskap tas inte tillvara i tillräckligt hög utsträckning i dessa processer och de baseras också på en grundsyn på lokalbefolkningens roll i avskogningsprocesser som inte är baserad på samhällsvetenskaplig forskning. Till exempel visade Ugandaprojektet som nämns ovan att processen kring CDM inte tar hänsyn till den omfattande samhällsvetenskapliga litteratur som sedan 90-talet ifrågasatt synen på avskogning och markförstöring i låginkomstländer och upprepade gånger visat att grundläggande antaganden är problematiska. Projektet hade också negativa effekter på lokalbefolkningen, och särskilt på kvinnor och de fattigaste grupperna. Dessa effekter var oväntade för aktörerna men hade kunnat förutsägas till viss del med rätt bakgrundskunskaper.

Syftet med projektet

Med avstamp i Ugandaprojektets resultat vill vi utveckla ett verktyg för bedömning av sociala aspekter i trädplanteringar i låginkomstländer. Verktyget ska nyttiggöra forskningsresultat genom att erbjuda en fritt tillgänglig samling av praktiskt tillämpbara frågor som privata och offentliga aktörer kan ställa för att integrera sociala aspekter och undvika att missbedöma potentialen för koldioxidupptagning i sina bedömningar av trädplanteringsprojekt som de funderar på eller redan deltar i.

Verktyget ska utvecklas i tät dialog med intresserade svenska aktörer och bygga på ett gemensamt lärande.  Det färdiga verktyget kommer sedan att vara fritt tillgängligt. Målet är att maximera den sociala nyttan av trädplanteringsprojekt, undvika problem och bidra till en mer hållbar konsumtion av utsläppsrätter i Sverige.

Relaterade sidor: