Att bygga bevis för skogsbaserad resiliens under covid-19

Senast ändrad: 16 december 2020
En skog i Indien. Foto.

Detta projektet studerar skogarnas roll i att bidra till försörjningstryggheten i en tid av extraordinär kris för att identifiera policymekanismer som kan hjälpa bygga säkrare och mer hållbara system för interaktion mellan människan och miljön på lång sikt.

Bakgrund

Att upprätthålla skogslandskap är essentiellt för att nå de Globala målen för hållbar utveckling, inklusive att avskaffa fattigdom och hunger (mål 1 och 2), bekämpa klimatförändringarna (mål 13), och ekosystem och biologisk mångfald (mål 15). Globalt hyser skogar 80% av jordens biodiversitet och erbjuder ekosystemtjänster till ett värde av 129 biljoner dollar per år. Dock är 50% av skogslandskapen utarmade, vilket har en negativ effekt på 3.2 miljarder människors välbefinnande. Sedan 1990-talet har mer än 400 miljoner hektar skog försvunnit världen över. Takten i utarmandet har avtagit, men trenden fortsätter, särskilt i utvecklingsländer med hög biodiversitet.

Pandemins påverkan

Biodiversitets- och skogsbevarande insatser för att uppnå Agenda 2030 har funnits sedan innan covid-19-krisen, men pandemin medför nya utmaningar utöver de befintliga. Förutom virusets direkta folkhälsoeffekter har indirekta effekter genom ekonomisk nedstängning lett till att 400 miljoner människor förlorat sina jobb, vilket inneburit en storskalig återvandring från stad till landsbygd. Majoriteten av världens fattiga och de som är utsatta för hunger lever i rurala områden, och ofrivillig migration på grund av ekonomiska besvär hotar att öka dessa problem. Skogar utgör ett säkerhetsnät för rurala samhällen genom att förse vilda djur och växter, foder, rent vatten, ved och andra skogsprodukter utom timmer, och människor tenderar att förlita sig mer på sådana resurser i tider av nöd.

Covid-19 ändrar hur skogar används och förvaltas världen över. Projektet syftar till att studera skogarnas roll i att bidra till försörjningstryggheten i rurala områden i en tid med ekonomisk kris utan motstycke (covid-19) för att identifiera policymekanismer som bidrar till att bygga mer uthålliga och hållbara system för interaktion mellan människa och natur.

Tre nyckeltrender

Vi identifierar tre nyckeltrender som för närvarande ändrar skogsanvändningen i rurala områden i många låginkomstländer. För det första kommer ökad återvandring troligen återbefolka rurala områden, vilket i sin tur ökar skogsanvändningen. För det andra förknippas dessa migrationstrender med minskade möjligheter för lönearbete i rurala områden, något som förstärker hushållens behov av skogens resurser för sitt uppehälle. För det tredje kan osäkerhet i arbetsmarknaden utanför jordbruket leda till återinvestering i jordbruksbaserad produktion som driver ny avskogning. Vi vill förstå hur dessa trender påverkar människors interaktion med skogen både direkt efter pandemin och på lång sikt.

Projektet

För att studera dessa processer har vi valt Indien som studieobjekt. Indien, ett otroligt mångfaldigt land, är ett mikrokosmos för biofysisk och socioekonomisk mångfald. Forskning kommer att genomföras på tre platser som representerar kontrasterande ekologiska miljöer och skogsförvaltningsregimer, där några av projektets forskare har varit involverade i mer än tio år. Denna komparativa undersökning ger en unik möjlighet att förstå hur skogslandskap har figurerat i överlevnadsstrategier och därmed också rurala samhällens resiliens.

Forskningen kommer ta upp tre drivkrafter för förändring. Först, baserat på befintliga fynd som visar att skogar är skyddsnät för landsbygdens försörjning, kommer vi att dokumentera ändringar i skogsanvändning som svar på de förskjutningar i ekonomi och styrning som förknippas med covid-19-krisen. För det andra kommer vi att identifiera ändringar i skogens hälsa och struktur inför ökat tryck på grund av återvandring till landsbygden. För det tredje kommer vi att identifiera tidigare och nuvarande policyingripanden som gynnat försörjningsresiliens och hållbar användning av skogar.

Förväntad samhällsnytta

Projektet kommer ge en robust vetenskaplig analys av hur covid-19 har ändrat relationen mellan människa och miljö i skogslandskap i Indien, med bredare konsekvenser för andra skogsområden i världen. Detta kommer bidra till Sveriges biståndspolitiska policyramverk från 2016, som ligger i linje med de globala målen och har miljö och klimatförändringar som fokusområden.

Uppgifterna som samlas in kommer stödja Sveriges förmåga att visa tydligt ledarskap i implementeringen av policyer som främjar de globala målen både nationellt och internationellt.

Det rådande fokus på hälsa och ekonomi är essentiellt, men ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till skapandet av motståndskraftiga skogslandskap är livsviktigt. På en policynivå innebär krisen en makalös möjlighet att vända den globala paradigmen mot mer hållbarhet och en grönare och mer inkluderande ekonomi.

Fakta:

Projektledare

Harry Fischer, biträdande univertsitetslektor, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU

Projektdeltagare

Anwesha Dutta, postdoktor, Christian Michelsen Institute, Bergen
Läs mer på Anwesha Duttas presentationssida

Patrick Jantz, professor, Northern Arizona University
Läs mer om Patrick Jantz på Google Scholar
Skicka e-post till: patrick.jantz@nau.edu

Alder Keleman Saxena, PhD, Northern Arizona University
Läs mer om Alder Keleman Saxena på Google Scholar
Skicka e-post till: alder.keleman-saxena@nau.edu

Alark Saxena, professor, Northern Arizona University
Läs mer om Alark Saxena på Google Scholar
Skicka e-post till: alark.saxena@nau.edu

Projekttid

2020-2021

Extern finansiering

Formas

Relaterade sidor:

Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se