Genus och uthållig utveckling: Policy och praktik inom miljöförvaltning

Senast ändrad: 07 november 2018

Relationen mellan kvinnor och män i naturresursförvaltning har länge varit högt prioriterad inom svensk biståndspolitik, men det saknas nästan helt forskning och policy kring detta i den inhemska naturresursdiskussionen. Varför skiljer sig den svenska inhemska och internationella miljö-/naturvårdspolitiken åt när det gäller hur mycket man uppmärksammar och behandlar lokalt deltagande och genus.

Vikten av lokala gruppers agerande i naturresursförvaltning och kvinnors och mäns olika villkor inom miljöfrågor har uppmärksammats internationellt, speciellt i länderna i syd. Svensk biståndspolitik har internationellt ansetts ledande i frågor kring folkligt detlagande och jämställdhet. Samtidigt är inhemsk svensk naturvård i omvandling. Myndigheter, skogsbolag och lokalbefolkning är inbegripna i förhandlingar som inverkar på landsbygdens framtid. Ett uppmärksammat fall, till exempel, är Vargträsk, där motsättningarna mellan lokalbefolkningen och bolagen tidvis varit starka. Den nya naturvårdspolitiken (2001) efterlyser innovativa förvaltningsformer. Trots Sveriges långa internationella erfarenhet inom lokal förvaltning av naturresurser och folkligt deltagande saknas det kunskap och forskning om hur verkligt lokalt deltagande i naturresursförvaltning skulle kunna gå till i Sverige. Situationen är liknande när det gäller frågor kring genus och naturresursförvaltning. 

I projektet söker jag närmare förstå varför den svenska inhemska och internationella miljö-/naturvårdspolitiken verkar skilja sig åt när det gäller hur mycket man uppmärksammar och behandlar lokalt deltagande och genus. Vidare vill jag svara på vilken förförståelse av genusproblematik denna skillnad ger uttryck för. Struntar man i inhemska genusfrågor för att problemet med jämställdhet redan är löst i Sverige eller är det så att man tar itu med problemen på olika sätt beroende på vilket land det handlar om? Eller är det helt enkelt enklare att berätta för andra (länder i syd) hur man ska hantera svårlösliga problem? Om betoningen på genus och lokalt deltagande skiljer sig åt mellan inhemsk och internationell politik för lokal utveckling, vilka effekter har det då i specifika program och projekt?

För att svara på dessa frågor analyserar jag de underliggande antaganden och förutsättningar som bestämmer hur politik utformas, både inom Sverige och i relation till en allt mer globaliserad omgivning. Konkret analysera jag vad som sägs (policydokument), hur detta görs (intervjuer med tjänstemän) och vad som faktiskt görs (fallstudier av lokala förvaltningsprojekt). Jag genomför två studier: en i Sverige och en i Östafrika, där Sverige har haft en stark biståndsnärvaro när det gäller miljöprogram. Fältstudierna ska belysa hur frågor om deltagande och genus hanteras konkret i naturresurs och lokalutvecklingsprojekt.

Kontrasten mellan vad som sägs, tolkas och görs inom ramen för svensk (inhemsk och internationell) lokalutveckling i dessa två kontexter lär oss mycket om hur politik utformas i olika sammanhang och hur miljö-/naturvårdspolitik ges form och innehåll på olika nivåer. Jämförelsen problematiserar genusrelationer i det här arbetet: den roll som miljöpolitik spelar i vardaglig praktik och i vilken mån den skapar utrymme för människor, och särskilt kvinnor,  att arbeta med utvecklings- och naturresursfrågor på sina villkor. Målgruppen för forskningen är framför allt praktiker - både de som verkar i officiella sammanhang (tjänstemän och experter) och de som verkar på byanivå - såväl som akademiker. Inom projektet diskuteras resultaten i doktorandutbildningen på SLU där jag ansvarar för en kurs i naturresurshushållning, utveckling och genus.

Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se