Att förmedla historien i landskapet

Senast ändrad: 04 juli 2019
viveka_new.jpg

Den engelska landskapsträdgården som diskursivt rum. Doktorandprojekt.

Bakgrund

I 1700-talets landskapsträdgårdar återskapades ett idealiserat kulturlandskap, ofta med lokal prägel. Trädgårdarna kännetecknades av ett naturhärmande utseende med flödande vattendrag, friväxande vegetation och böljande gräsmarker. De smyckades med tidens smak för historiserande konst och arkitektur. På slingrande vägar rörde sig besökare från vy till vy som skapats i det gestaltade landskapet. Vyerna kunde till exempel visa antika tempel och skulpturer, medeltida ruiner eller egyptiska obelisker.

Under samma tid som dessa trädgårdar blev moerna etablerades det nationella, offentliga muséet. Detta nya sätt att visa upp samlingsobjekt hade delvis sin utgångspunkt i äldre tiders privata samlingar. Centrumpunkten i sådana samlingar var ofta någon form av konstskåp. Konstskåpen, med sina konst- och naturföremål, sågs som världar i miniatyr. På liknande sätt hade de nya muséerna som mål att ge uttryck för nationens bild av världen och historien.

Syfte och teori

Syftet med doktorandprojektet är att studera landskapsträdgården ur ett epistemologiskt perspektiv. Genom att analysera upplysningstidens trädgårdar med museologisk teori om hur epistemologiska tekniker påverkar produktionen av kulturarvet inom ramen för muséets diskursiva rum, syftar projektet till att se vad vi kan lära oss om landskapsträdgården som ideologisk praktik.

Forskningsfrågor

1. Vilka berättelser gestaltades i landskapsträdgårdarna och hur förmedlades de genom deras utformning?

2. Vilka berättelser gestaltades i de offentliga muséerna och hur förmedlades de genom urformningen?

3. Vilka epistemologiska tekniker kom till uttryck i landskapsträdgårdarna, respektive i de offentliga muséerna?

Metoder och material

Projektet inkluderar källkritiska och kvalitativa textanalyser samt historiska fallstudier. Materialen utgörs av reseberättelser, brev, trädgårdsteoretiska texter, tidningsartiklar samt planer och illustrationer av trädgårdar och muséer.

Motiv till studien

Motiven till studien är inte bara att få ny kunskap om landskapsträdgården genom att se den ur ett nytt perspektiv. Genom att undersöka den ur detta perspektiv framträder  den kontext som den etablerades i, upplysningstidens Europa, som påtagligt  påverkades av idéer och praktiker där kunskap och bildning var centrala och som formade hela samhällsutvecklingen. Att studera samspelet mellan landskapsträdgården och denna kontext utifrån ett epistemologiskt perspektiv ger viktig ny kunskap om hur gestaltade miljöer utformas, upplevs och används, som i förlängningen kan belysa upplevelsen av det offentliga rummet.

 


Kontaktinformation
  Viveka Hoff, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 19 02, viveka.hoff@slu.se
Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se