Välfärdens landskap och den täta staden

Senast ändrad: 24 april 2019
valfardens_landskap2.jpg

Förtätning står högst upp på agendan då dagens planerare diskuterar hållbar utveckling. I denna debatt är kritiken mot efterkrigstidens planering genomgående. Istället lyfter många idag fram det tidiga 1900-talets stenstad som ett ideal. Men med kritiken mot efterkrigstidens modernistiska planering går något förlorat: välfärdens landskap.

Under Sveriges efterkrigstid satsade offentliga aktörer omfattande resurser på att skapa utemiljöer med tankar om social rättvisa, jämlikhet och hälsa som grund. Idag är många av välfärdsplaneringens landskap hotade, av ekonomiska skäl såväl som av en bristande förståelse av dessa platser syfte, funktion och faktiska användning. Projektet Välfärdens landskap och den täta staden belyser hur landskapsplaneringen mellan 1960-talet och 1980-talet aktivt användes för att skapa välfärd och välmående och därmed var en central pusselbit i byggandet av välfärdssamhället. Vi vill återvända till planering av välfärdens landskap, peka på hur dess landskap har omvandlats och omförhandlats, samt studera hur de tas i bruk och hur förstås i förtätningsprojekt idag. Därmed vill vi lyfta välfärdsstatens ambitiösa landskapsplanering och belysa hur dess specifika kvaliteter kan utgöra ett en resurs för vår tids stadsliv.

I fokus för projektet står välfärdplanerings olika strategier att skapa och vårda grönytor och andra platser för ett aktivt uteliv. Välfärdens landskap och den täta staden är ett femårigt projekt (2018 – 2022) finansierat av Formas. Projektet består av landskapsarkitekten Märit Jansson som forskar om barns utemiljöer, planeraren Amalia Engström vars avhandlingsprojekt undersöker effekterna av pågående stationsnära förtätning, miljösociologen Mia Ågren vars avhandlingsprojekt behandlar välfärdsplaneringens samtida effekter på social rättvisa, landskapsarkitekten Therese Andersson som studerar förtätning av efterkrigsområden och historikern Johan Pries vars postdoc-projekt analyserar hur rester av välfärdsplanering lever kvar idag. Projektledare är landskapsarkitekten Mattias Qviström som också bidrar till projektet genom att forska om landskapsplaneringens relation till friluftsliv och ett aktivt användande av grönytor. Ytterligare en doktorand kommer att anställas inom kort inom projektet

Fakta:

Projektledare

Mattias Qviström, professor, avdelningen för landskapsarkitektur, SLU

Projektdeltagare

Therese Andersson, forskningsassistent, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 10 00, therese.andersson@slu.se

Amalia Engström, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 35 11, amalia.engstrom@slu.se

Märit Jansson, universitetslektor, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, 040-415135, marit.jansson@slu.se 

Johan Pries, postdoktor, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 10 00, johan.pries@slu.se

Mia Ågren, doktorand, avdelningen för landskapsarkitektur, 018-67 10 00, mia.agren@slu.se

Projekttid

2017-2021

Extern finansiering

Formas

Sidansvarig: anni.hoffren@slu.se